00:00:08
Många varelser
förlitar sig främst på sina ögon-00:00:11
00:00:11
-för att uppfatta
vad som finns omkring dem.00:00:14
00:00:17
Men ibland räcker inte det.00:00:20
00:00:20
En del djur använder ekolokalisering.00:00:23
00:00:24
Det betyder att de använder ljud-00:00:26
00:00:26
-för att uppfatta sånt
de kanske inte kan se med ögonen.00:00:30
00:00:30
De flesta fladdermöss
har den här förmågan.00:00:32
00:00:32
Och den är riktigt imponerande-00:00:34
00:00:34
-med tanke på att de lever i trånga
utrymmen som myllrar av fladdermöss.00:00:39
00:00:39
Så hur kan de hinna uppfatta
allt som finns omkring dem?00:00:43
00:00:43
Med hjälp av de snabbaste muskel-
sammandragningarna hos nåt däggdjur-00:00:48
00:00:48
-skickar de ut
en serie av snabba ljudstötar.00:00:52
00:00:52
Sen lyssnar de på ekot
som kommer tillbaka och analyserar det.00:00:57
00:00:57
Med hjälp av ekots tajming
kan de lokalisera olika objekt.00:01:02
00:01:02
En del fladdermöss kan
till och med urskilja detaljer-00:01:05
00:01:05
-som är mindre än
1 millimeter ifrån varann.00:01:09
00:01:09
Fladdermusens ljud
kommer från halsen eller tungan.00:01:13
00:01:14
Men hos kaskeloten
kommer ljudet från dess enorma huvud.00:01:19
00:01:19
Innan kaskeloten dyker
fyller den lungorna med luft-00:01:22
00:01:22
-och använder sen en del
av luften för att producera ljud-00:01:25
00:01:26
-som kan uppgå till 230 decibel, vilket
är högre än ett jetflygplan som startar.00:01:33
00:01:33
Kaskeloten producerar ett klickljud-00:01:35
00:01:35
-genom att pressa luft
genom membran i nosen.00:01:39
00:01:39
Ljudet studsar mot en luftsäck och
färdas bakåt genom spermacetiorganet.00:01:45
00:01:45
Sen träffar ljudet en andra luftsäck-00:01:47
00:01:48
-och börjar färdas framåt
genom det så kallade junkorganet.00:01:52
00:01:52
Den här processen
skapar en smal, välriktad ljudstråle-00:01:57
00:01:57
-som valen kan
använda som en strålkastare.00:02:01
00:02:01
En 40 ton tung val kan inte
tvärstanna, så de här starka klickljuden-00:02:07
00:02:07
-kan hjälpa den att undvika
havsbottnen och olika faror.00:02:12
00:02:13
Delfiner använder sig
också av ekolokalisering.00:02:17
00:02:17
Precis som andra tandvalar
har delfiner inte ytteröron-00:02:21
00:02:21
-utan hör ekona genom sina käkar-00:02:24
00:02:24
-där det finns en speciell sorts fett som
för vidare ljudet till deras inneröron.00:02:30
00:02:30
En del delfiner kan uppfatta
objekt som är mer än 650 meter bort.00:02:36
00:02:36
I de djupaste haven och i totalt mörker
kan en del djur ”se” med hjälp av ljud-00:02:43
00:02:43
-och veta exakt vad som finns omkring dem.00:02:47
00:02:47
Vad tror du? Har den här förmågan
kommit till genom evolution?00:02:51
00:02:51
Eller finns det en konstruktör?00:02:54
Finns det en konstruktör? Ekolokalisering
-
Finns det en konstruktör? Ekolokalisering
Många varelser
förlitar sig främst på sina ögon-
-för att uppfatta
vad som finns omkring dem.
Men ibland räcker inte det.
En del djur använder ekolokalisering.
Det betyder att de använder ljud-
-för att uppfatta sånt
de kanske inte kan se med ögonen.
De flesta fladdermöss
har den här förmågan.
Och den är riktigt imponerande-
-med tanke på att de lever i trånga
utrymmen som myllrar av fladdermöss.
Så hur kan de hinna uppfatta
allt som finns omkring dem?
Med hjälp av de snabbaste muskel-
sammandragningarna hos nåt däggdjur-
-skickar de ut
en serie av snabba ljudstötar.
Sen lyssnar de på ekot
som kommer tillbaka och analyserar det.
Med hjälp av ekots tajming
kan de lokalisera olika objekt.
En del fladdermöss kan
till och med urskilja detaljer-
-som är mindre än
1 millimeter ifrån varann.
Fladdermusens ljud
kommer från halsen eller tungan.
Men hos kaskeloten
kommer ljudet från dess enorma huvud.
Innan kaskeloten dyker
fyller den lungorna med luft-
-och använder sen en del
av luften för att producera ljud-
-som kan uppgå till 230 decibel, vilket
är högre än ett jetflygplan som startar.
Kaskeloten producerar ett klickljud-
-genom att pressa luft
genom membran i nosen.
Ljudet studsar mot en luftsäck och
färdas bakåt genom spermacetiorganet.
Sen träffar ljudet en andra luftsäck-
-och börjar färdas framåt
genom det så kallade junkorganet.
Den här processen
skapar en smal, välriktad ljudstråle-
-som valen kan
använda som en strålkastare.
En 40 ton tung val kan inte
tvärstanna, så de här starka klickljuden-
-kan hjälpa den att undvika
havsbottnen och olika faror.
Delfiner använder sig
också av ekolokalisering.
Precis som andra tandvalar
har delfiner inte ytteröron-
-utan hör ekona genom sina käkar-
-där det finns en speciell sorts fett som
för vidare ljudet till deras inneröron.
En del delfiner kan uppfatta
objekt som är mer än 650 meter bort.
I de djupaste haven och i totalt mörker
kan en del djur ”se” med hjälp av ljud-
-och veta exakt vad som finns omkring dem.
Vad tror du? Har den här förmågan
kommit till genom evolution?
Eller finns det en konstruktör?
-