JW subtitle extractor

Jag heter Akil.
När jag var 18
flyttade vi till en annan stad.
Det var riktigt jobbigt
att lämna mina vänner.
Och det kändes så svårt att få nya.
Mina föräldrar verkade trivas bra.
Och jag ville inte göra dem ledsna,
så jag sa inget om hur jag kände det.
Jag trivdes inte
i den nya skolan heller.
Men så lärde jag känna Cameron.
Och jag gillade hans stil.
Så jag började hänga med
han och hans kompisar.
… det var nåt som David
verkligen trodde på-
-och det märktes
i hans val av vänner.
Bibeln berättar att David och
Jonatan blev nära vänner.
Vad hade de gemensamt?
De var verkligen inte i samma ålder.
Akil, du sms:ade under mötet.
Jag vet, jag borde inte
ha gjort det, förlåt.
Men Cameron är bra.
Jag kanske får börja
studera med honom.
Jag förstår, Akil.
Men vi måste vara försiktiga med-
-hur mycket vi umgås med
såna som inte älskar Jehova.
De har helt andra värderingar.
Du vet, Ords. 13:20:
”Den som umgås med visa blir vis.”
Så försök välja vänner
som älskar Jehova.
Då får du vänner för livet.
Men var ska jag hitta dem?
Det finns ingen i min
ålder i församlingen.
Men du, vänner kan
komma från oväntat håll.
Ja, jag hade ju bra vänner …
... innan vi flyttade.
Vi pratade länge den kvällen.
Dagen efter visade Cameron
bilder från en fest han hade haft.
Mamma och pappa hade rätt.
Jag slutade vara med
Cameron och hans vänner.
Så nu var jag där igen.
Ensam.
Akil, har du bokat tjänst
med nån på lördag?
Eh, nej.
Bra, då kan vi gå.
Då ses vi på möte för tjänst vid 10!
Efter tjänsten bjöd Max
hem gruppen på lite fika.
Är det du som har tagit de här?
–Gillar du dem?
–Ja, verkligen.
Min fru, det var hon
som var fotografen.
Hon älskade att ta bilder, och en
gång när vi hade bröllopsdag-
-hade hon köpt en kamera till mig,
och jag blev också helt såld.
Tänk vad fort tiden går.
Jag kan inte fatta, det är
12 år sen hon dog nu.
–Det visste jag inte.
–Ingen fara.
Fotar du en del fortfarande?
Ja, det gör jag.
Jag gillar det jättemycket.
Det är nåt med det där
att komma nära Jehova i naturen.
Man blir så påmind om
att man egentligen aldrig är ensam.
Aldrig.
Om man är öppen för det, kan det
dyka upp vänner från oväntade håll.
Och man behöver inte ens
vara i samma ålder.
Jag började umgås
med Max ganska mycket.
Och vi blev precis som
David och Jonatan.
De var inte vänner för att de var lika
gamla, utan för att de älskade Jehova.
Och de fanns där för varandra.
Max hjälpte mig under
den här perioden-
-så att jag kunde hålla
i gång en bra andlig rutin.
Vi var inte i samma ålder-
-men Max blev en
riktigt nära vän till mig.
Jag behövde bara vara öppen
och se det som fanns-
-mitt framför ögonen.

Vänner kan komma från oväntat håll