JW subtitle extractor

Båda mina föräldrar var
Jehovas vittnen redan när jag föddes.
Så jag gick på möten, studerade Bibeln
och följde med dem ut i tjänsten.
Jag växte upp i sanningen.
Och jag har alltid vetat att man
får ett bra liv om man följer Bibeln.
Mina föräldrar var alltid väldigt
engagerade i andliga aktiviteter.
Så jag tänkte mycket på
att inte göra dem besvikna.
Jag har aldrig känt att det har varit
svårt eller jobbigt att följa Bibeln.
Jag har märkt att när man gör det
så blir det till ens eget bästa.
Men ibland funderade jag på
hur mitt liv skulle se ut-
-om jag inte var i sanningen.
Jag hade så kul när jag
hängde med mina klasskompisar.
Överlag så trivdes jag i skolan.
Jag hade en bra relation till mina
klasskompisar och mina lärare.
Så jag hade inga
större problem i skolan.
Mina föräldrar sa att jag inte skulle
bli för nära vän med dem i klassen.
Men jag tyckte att
de var överdrivet oroliga.
För mina kompisar var inga
dåliga människor. De hade bra tankar.
När jag gick på gymnasiet så var det
många elever som gick i kyrkan.
Och flera av lärarna var religiösa.
Vid ett tillfälle fick hela skolan
reda på att jag var ett vittne.
Jag visste att många
har fördomar om vittnena.
Men att alla skulle ändra
sin attityd mot mig-
-blev jag väldigt förvånad över.
Jag började umgås mer och mer
med mina klasskompisar.
Men ju mer jag var med dem, desto mer
märkte jag hur olika liv vi levde.
De pratade mest om
vart de hade åkt under helgen-
-och vad de hade köpt
på sina shoppingrundor.
Men själv hade jag bara
varit på möte och gått i tjänsten.
Det kändes som att de
hade ett roligare liv än jag.
Jag kände mig ensam och utfryst.
Jag visste att det Bibeln säger är rätt
och att vi mår bra av att följa den.
Men i den här situationen
var jag inte lika säker längre.
Jag kände att mina klasskompisar
var mycket coolare än jag-
-och att deras vardag var roligare.
Och när vi pratade om mål i livet
så skämdes jag för att berätta om mina.
Jag började fundera en hel del
på hur jag skulle hantera situationen.
Och nåt som hjälpte mig mycket
var att prata med mina föräldrar.
Till exempel så pratade vi
om det här under en familjekväll.
Och ett bibelställe
vi läste var Matt. 5:11.
Men hur kan man vara lycklig
när man blir hånad och förföljd?
Jag kände mig inte särskilt lycklig.
Mamma läste Mark. 8:38 för mig.
Där står det att om vi skäms för Jesus
så kommer han att skämmas för oss.
Det fick mig att tänka efter.
Jag insåg att jag hade skämts
för att jag var ett Jehovas vittne.
När allt det här hände så höll en
broder en föreläsning i vår församling.
Och han läste Matt. 19:29.
Där säger Jesus att alla som har
lämnat sånt som är viktigt för en-
-för hans skull
”ska få 100 gånger mer”.
Så jag ville offra nåt
som var viktigt för mig-
-för att se resultatet
och vilka välsignelser jag kunde få.
Mina föräldrar såg till
att jag fick umgås-
-med medtroende
som var i heltidstjänsten.
Och då förstod jag mer vad det
innebär att satsa på sanningen.
Det hjälpte mig att komma fram till
hur jag ville att mitt liv skulle vara.
Jag är glad att jag
fattade det beslutet då.
Det har gjort att jag har fått träffa
många nya bröder och systrar.
Och jag har märkt att många
hade samma mål som jag.
Det är ju såna vänner jag vill ha.
De är mina riktiga vänner.
Nästa gång vi pratade om mål-
-var jag mycket mer bekväm
med att berätta om mina.
Och jag är glad att mina föräldrar
hjälpte mig att känna mig modigare.
Jag känner verkligen
att Jehova har hållit sitt löfte.
Jag har själv fått uppleva att när
man lever efter det som Bibeln säger-
-så kommer det
att bli som bibelstället sa-
-att man får 100 gånger mer
än det som man har offrat.
Nu känner jag mig
verkligen nöjd med livet.
Och jag är säker på att om jag
följer Bibeln när jag fattar beslut-
-så kommer det
alltid att bli till det bästa.

Livet som tonåring – Hur kan Bibeln hjälpa mig?