JW subtitle extractor

Det var omkring år 45 v.t.
Platsen var Antiokia i Syrien,
den tredje största staden i romarriket.
I Antiokia fanns det stor potential,
många skulle kunna bli kristna.
Men de behövde nån
som kunde organisera arbetet-
-och som kunde uppmuntra,
trösta och motivera andra-
-nån som gjorde skillnad.
Men vem skulle man
skicka till Antiokia?
Och vad gjorde honom
kvalificerad för uppgiften?
Och vad kan vi lära oss av det här?
Ta fram din bibel, så går vi till den
kristna församlingens tidiga historia-
-i Apostlagärningarna 11.
Där ska vi se vem de rekommenderade.
Om man tittar på sammanhanget-
-ser man att många lärjungar hade
lämnat sina hem på grund av förföljelse.
Och en del av dem
hade hamnat i Antiokia-
-som låg omkring 55 mil från Jerusalem.
Så vad ledde det till?
Ja, flera av de grekisktalande där
blev intresserade av de goda nyheterna.
Så vem skulle man skicka dit?
Vi läser vers 22.
Där står det: ”Församlingen i Jerusalem
fick höra vad som hade hänt”-
-”och sände i väg
Barnabas till Antiokia.”
Barnabas var alltså den man valde.
Barnabas skulle göra skillnad.
Han hette egentligen Josef,
som betyder ”Jah har fogat till”-
-passande för en levit.
Men apostlarna tyckte att namnet
Barnabas passade bättre in-
-på hans varma personlighet
och på hur han behandlade andra.
För Barnabas betyder
”tröstens son” eller ”uppmuntrans son”.
Så var det därför Barnabas blev utvald,
för hans personlighet?
Titta i vers 24.
”För han var en god man,
fylld av helig ande och tro.”
”Han var en god man”,
inte bara en som var rättfärdig.
På vilket sätt var han god?
Vad gjorde att han stack ut?
Tänk på det här: År 36-
-så var det många som fortfarande
var väldigt rädda för Saul.
De tänkte fortfarande
på honom som en förföljare.
Det står i Apg. 9:26 att ”alla var
rädda för honom” i församlingen.
Men Barnabas hjälpte honom.
Barnabas var den som tog med
honom till Petrus och sen till Jakob.
Barnabas gick i god för honom.
Så Barnabas var en sån som försvarade
och hjälpte dem som behövde det.
Han lyssnade på dem.
Så vad kan vi lära oss av det här?
En god person ser inte bara problemet,
utan hjälper till att lösa det.
Det var det som gjorde Barnabas så god.
Men det står också
att Barnabas var ”fylld av helig ande”.
Det här uttrycket
”fylld av helig ande”-
-visar att Barnabas hade ett fritt
flöde av Jehovas ande i sitt liv.
Han såg till att följa andens ledning.
Det här uttrycket används också
om två andra personer i Bibeln.
Den ena var Jesus-
-och det var efter att han hade
blivit döpt och leddes ut i vildmarken.
Och den andra var Stefanus
innan han dog som martyr.
Så Barnabas var i gott sällskap.
Det står också
att han var fylld av tro.
Barnabas hade tro och litade på
Jehovas sätt att göra saker.
Han litade på
att Jesus ledde församlingen.
Det har nämnts i Vakttornet-
-att Barnabas kan ha
varit en av Jesus lärjungar.
Om det var så fick han ju uppleva
”Berättelsen om Jesus” på riktigt.
Och då skulle han fått se
hur Jesus visade kärlek-
-hans omtanke,
att han brydde sig om andra.
Och det skulle stärkt
hans kärlek till Jehova.
Det skulle motiverat honom-
-att också vilja hjälpa andra
när han såg en möjlighet till det.
Ta till exempel det som hände år 33.
Flera tusen blev ju döpta då,
3 000 på en enda dag.
Och det blev snart 5 000.
De nya ville lära sig mer
om att leva som kristna-
-så de stannade kvar runt
Jerusalem, där apostlarna var.
Men då behövde de
nånstans att bo, mat och andra saker.
Så de andra lärjungarna
gick ihop och tog hand om de nya.
Barnabas var en av dem.
Det står att Barnabas sålde sin åker-
-och donerade pengarna
för att hjälpa sina bröder och systrar.
Och vi förstår att det krävs tro för
att göra uppoffringar för sanningen-
-oavsett om det handlar
om en åker eller karriär.
Men Barnabas tvekade inte.
Ja, vad kan vi lära oss av det här?
Barnabas blev inte utvald och skickad
till Antiokia för att han var levit-
-en underbar person eller
väldigt duktig på att organisera saker.
Nej, det var hans andliga egenskaper
som var det viktiga.
Och det innefattade tre saker:
”han var en god man”-
-”fylld av helig ande och tro.”
Hur hjälpte det här honom i Antiokia?
Titta vad det står
i andra delen av vers 24.
Där står det att ”många fler
började tro på Herren”.
”Många fler.”
Titta dig runt här i salen,
här sitter många personer.
Och det var många som
kom med i sanningen tack vare Barnabas.
Jehova välsignade det.
Det är verkligen att göra skillnad.
Vi ska se på en till sak
vi kan lära oss av Barnabas.
Titta i vers 25: ”Sedan gav han sig av
till Tarsos för att leta upp Saul.”
Varför lämnade han Antiokia
när det gick så bra där på distriktet?
Han hade sån kapacitet,
det gick ju så bra.
Men han reste till Tarsos, tog med sig
Saul och reste tillbaka till Antiokia.
Det var en resa på ungefär
40 mil fram och tillbaka-
-för tillsammans med Saul
kunde han göra mer.
Kom ihåg att det en man
kan göra bra, kan två göra bättre.
”Bättre två än en”, eller hur?
Men varför Saul?
Barnabas såg att han hade potential-
-och att han också var
en som gjorde skillnad.
Ja, tillsammans så skulle de både
kunna stärka församlingarna-
-och hjälpa andra.
Predikoarbetet har bara
fortsatt att växa sen dess.
Om vi fortsätter att ge
övning till såna som har potential-
-kommer det hjälpa
tillväxten som är nu-
-men också under den stora prövningen
och sen i den nya världen.
Vi måste komma ihåg att den
stora skaran kommer att vara stor!
Den kommer att vara så stor
att ingen kan räkna den.
Så när vi går in för att
öva andra visar vi att vi har tro.
Och det är därför ni är här.
Ni har fått övning för att
kunna hjälpa till med tillväxten.
Ska vi se en annan
intressant sak som hände i Antiokia?
Om vi tittar i Apg. 13:1. Där står det:
”I församlingen i Antiokia
fanns det profeter och lärare.”
Och där nämndes både Barnabas och Saul.
Men titta vad den
heliga anden säger i vers 2:
”Avskilj Barnabas och Saul åt mig”-
-”så att de kan utföra den uppgift
som jag har kallat dem till.”
Så här får Barnabas ett annat uppdrag.
Men en intressant sak
är att när de lämnar Antiokia-
-var de Barnabas och Saul.
Men sen ändrades
Sauls namn till Paulus.
Och från den stunden
kallades de: ”Paulus och Barnabas”-
-”Paulus och hans reskamrater”.
Det hade skett en förändring.
Den mindre erfarne tog nu ledningen.
Men vad gjorde att Barnabas kunde
anpassa sig till den nya förändringen?
Ja, Barnabas var god
och fylld av helig ande och tro.
Han tänkte på andras bästa
mer än på sitt eget-
-och satte Guds rike först.
Han följde alltid andens ledning.
Han litade på vägledningen från ovan.
Barnabas var en som gjorde skillnad.
Och det var Paulus också.
Och det gjorde att de
kunde uträtta mycket tillsammans.
Och Paulus blev säkert
motiverad av hur Barnabas var.
För mer än tio år senare-
-skrev Paulus ett brev till efesierna
om ”människor som gåvor”.
Där nämnde han apostlar, profeter,
förkunnare, herdar och lärare.
Och de skulle bygga upp församlingen.
Nu vet vi inte, men kan det vara så-
-att han tänkte på Barnabas
när han skrev de här orden?
Ja, Barnabas var
en person som gjorde skillnad.
Hur är det med dig?
Gör du skillnad?
Varje dag har vi
en ny möjlighet att göra gott-
-att följa den heliga andens ledning
och att visa stark tro.
Fråga dig: Är det nån jag samarbetar
med som jag kan uppmuntra idag?
Vem i så fall?
Vad kan jag säga eller hur kan jag
visa att jag uppskattar dem?
Är det nån som är i behov av tröst?
Hur kan jag ge det?
Skicka ett sms, ringa eller åka dit?
Kan jag ta mig an nån och träna dem
så att de kan göra mer för Jehova?
När kan jag börja med det?
När det sker en förändring
som påverkar mig-
-hur visar jag då tro
och att jag följer andens ledning?
Kära klass 158,
var säker på att Jehova ser er-
-Jehova älskar er,
och Jehova uppskattar er.
Han kommer att hjälpa er
att nå er fulla potential.
Så vi är övertygade om att var ni än
hamnar så kommer ni att göra skillnad.

Michael Banks: Kommer du att göra skillnad? (158:e gileadavslutningen)