JW subtitle extractor

Välkomna till JW Broadcasting!
Den här månaden ska vi lära oss-
-hur Jehovas kärlek märks
i hans sätt att se på oss.
Vi ska gräva på djupet
i Mikas bibelbok-
-och lära oss om ärlighet
och ödmjukhet.
Och vi ska få se hur även de minsta
uttrycken för omtanke-
-kan göra ett bestående
intryck på andra.
Det här är JW Broadcasting!
Kära vänner, kan ni känna igen er i det
en syster skrev i ett brev en gång?
”Oavsett hur mycket jag älskar Jehova”-
-”eller hur mycket jag anstränger mig
för att tjäna honom”-
-”har jag alltid en känsla
av att jag inte duger.”
Vi är ju ofullkomliga, så tyvärr kan
våra hjärtan ibland döma oss-
-och få oss att känna att det
vi gör för Jehova inte är tillräckligt.
Och även om vi vet att
Jehova gärna förlåter oss-
-så kan vi ha dåligt samvete för saker
vi tidigare har sagt eller gjort.
Såna här fel eller misstag
kan fortsätta att göra sig påminda-
-och spelas upp gång på gång
och slå ner modet på oss-
-trots att det var väldigt länge sen.
Vi har säkert alla upplevt
såna här känslor nån gång ibland.
Varför är det så?
Vi kan se vad Jehova inspirerade
aposteln Johannes att skriva-
-i 1 Joh. 3:19, 20.
Och de här verserna är grunden
för vårt resonemang idag med temat:
”Gud är större än vårt hjärta.”
Och i 1 Joh. 3:19, 20 står det:
Visst är det intressant att se
hur Johannes uttrycker sig-
-när han pratar
om de här tankarna?
Vi ska ”övertyga vårt hjärta”
och ”vårt hjärta dömer oss”.
Det är som att Johannes
inkluderar sig själv-
-när han pratar om att ha
negativa tankar och känslor.
Men det de här verserna också säger-
-övertygar oss om att Jehova
fokuserar på våra goda sidor.
I vers 19 läste vi ju att
vi vet ”att vi har sanningen”.
Hur kom du med i sanningen?
Hur började det?
Ja, visst var det att vi fick
höra om sanningarna i Bibeln och-
-tog till oss av dem, förstod vem
Jesus var och vad han lärde ut-
-tog avstånd från världen
och alla falska läror?
Vi har försökt att efterlikna Jesus-
-genom att älska våra bröder och
systrar och göra det som är rätt.
Så vi vet att ”vi har sanningen.”
Det är sanningen som har
gjort oss till de vi är idag.
Och den vetskapen i sig
hjälper oss att förstå-
-att Jehova verkligen älskar oss
och vill ha oss i sin familj.
Men det händer ändå ibland
att vårt hjärta dömer oss.
Varför och hur gör det det?
Det har med vårt samvete att göra.
När Bibeln pratar om hjärtat
så är det oftast i bildlig bemärkelse.
Det syftar på den inre människan,
det som andra kanske inte alltid ser.
I Vakttornet för
1 augusti 1997 stod det:
”Bibeln förknippar också samvetet
med det symboliska hjärtat”-
-”som inbegriper
våra känslor och avsikter.”
Sen hänvisas det till Rom. 2:15-
-där Paulus förklarar hur samvetet
även påverkade personer-
-som inte stod under Moses lag.
Vi kan läsa det.
Rom. 2:15:
Så samvetet som vi har fått kan
antingen anklaga eller frikänna oss.
Det kan varna oss så att vi
inte gör nåt som är fel.
Och om vi har gjort nåt som är fel
så är det samvetet som påverkar oss.
När David flydde från kung Saul-
-skar han av en flik av Sauls mantel
när de var i en grotta.
I 1 Sam. 24:5 står det att
David fick ”dåligt samvete”.
Och i fotnoten ser man
att det ordagrant står att-
-Davids hjärta
slog honom.
Så det var Davids samvete som sa att
han hade gjort nåt respektlöst-
-mot Saul, den smorde kungen.
Vi förstår att samvetet kan hjälpa oss
att granska oss själva-
-och göra en bedömning.
Ett dåligt samvete
kan få oss att ångra-
-och vilja rätta till
nåt dåligt vi gjort.
Men om vårt samvete
skulle vara alldeles för kritiskt-
-så finns det en risk att vi
känner så mycket skuld och ånger-
-att vi tror att Jehova
aldrig kan förlåta oss-
-oavsett hur mycket vi ångrar oss.
Och ett sånt samvete
kan också få oss att tro-
-att vi måste vara perfekta
för att Jehova ska vara nöjd.
Som Paulus förklarade i Rom. 2:15
så är vårt samvete som en domare-
-som dömer oss
skyldiga eller oskyldiga.
Vi kan tänka oss att det är vi som står
i en rättegång inför en domstol-
-där domaren är vårt samvete
och vittnena är våra tankar.
Och domaren lyssnar till alla
fakta och bevis som läggs fram.
Och en bra domare lyssnar ju
på båda sidorna i en sak-
-för att kunna komma fram
till en korrekt och rättvis dom.
Men vad händer
om domaren bara lyssnar-
-på de vittnen som är emot oss,
som anklagar oss?
Då skulle ju straffet bli väldigt hårt,
precis som de ville.
Det är som att de säger till domaren:
”Han ska aldrig glömma
vad han har gjort.”
”Han borde vetat bättre.
Han är svag och tänker fel.”
”Han förtjänar ett
riktigt långt fängelsestraff.”
Den här domaren har ju i det här fallet
bara lyssnat till vittnen som anklagar-
-och inte till dem som försvarar.
Därför avkunnar han domen:
”Du är befunnen skyldig
och straffet är fängelse.”
På liknande sätt kan vårt samvete,
om det inte har blivit övat på rätt sätt-
-bli som den här orättvise domaren.
Det kan döma oss till ett
bildligt fängelse av skuldkänslor-
-och låsa oss vid
negativa tankar och känslor-
-som hindrar oss från att gå vidare.
Vad för slags domare är ditt samvete?
Kom ihåg att ett vältränat samvete
även kan frikänna oss-
-om vi skulle vara
för hårda mot oss själva.
Så för att vårt samvete ska kunna
döma oss på ett bra sätt-
-kan vi inte bara öva det genom att
lära känna Jehovas lagar-
-utan vi måste lära känna Jehova,
som har gett oss lagarna.
Så här stod det i Vakttornet för
1 januari 1977 i en artikel som hette:
Det här är nyckeln.
Bibeln lär oss att
Jehova älskar rättvisa-
-men han är ändå resonlig
när han dömer oss.
Han är väldigt barmhärtig
och kärleksfull.
Ja, allt han gör är ju
faktiskt av kärlek.
När vi känner Jehova som person
så kan det hjälpa oss-
-att ha ett välfungerande samvete
som dömer balanserat.
Det ursäktar inte
ett felaktigt handlingssätt-
-men är samtidigt inte hårt eller
orättvist när det dömer oss.
Vi återgår till illustrationen
om en domare.
En bra domare som känner Jehova-
-vill också lyssna på de vittnen
som vill försvara oss.
Våra tankar kan då vittna
och säga: ”Vänta domare.”
”Den här personen kan inte dömas
bara för sina misstag.”
”Det är dags att förlåta honom
och glömma det som varit.”
”Han har lidit tillräckligt för sina
misstag och känt skuld väldigt länge.”
”Han har ångrat sig och kan inte
göra nåt åt det som varit.”
”Men se vilka
förändringar han har gjort.”
”Han är som en helt ny människa.”
När vi känner Jehova
och vet att han känner oss-
-så kan vi vara helt trygga,
oavsett vad vårt hjärta dömer oss för-
-”för Gud är större
än vårt hjärta och vet allt”.
Är inte det tröstande?
Jehova känner vårt bildliga hjärta,
hela vår inre människa.
Han ser våra misstag, men han ser
också våra motiv, våra känslor-
-vår önskan att göra det som är rätt
och vår potential.
Han ser alla omständigheter
som påverkar det vi gör-
-även vår genetiska kod och
de ofullkomligheter som vi har ärvt.
Och med tanke på det vi precis sagt-
-så står det i ”Insikt”
under ”Barmhärtighet”:
”Det är tydligt att människornas”-
-”största och djupast
liggande brist är synden”-
-”som de alla har ärvt
från den första människan, Adam.”
”Alla är således
i ett ömkligt tillstånd, i stor nöd.”
”Jehova Gud har visat barmhärtighet”-
-”genom att tillhandahålla det medel
som kan befria var och en”-
-”från den här allvarliga bristen.”
Så Jehova ser faktiskt
att vi alla har brister.
Men det är det som motiverar honom
att vara barmhärtig.
Vi kan ta ett exempel-
-som visar hur Jehova är större
än sina tjänares hjärta-
-exemplet med Petrus.
Under den värsta natten i hans liv
förnekade han Jesus tre gånger-
-och påstod till och med
att han inte ens kände honom.
Och precis då
tittade Jesus ner på Petrus.
Och deras blickar möttes.
Tror du att Petrus nånsin
skulle glömma det ögonblicket?
Kan det ha varit så att varje gång
Petrus hörde en tupp gala-
-så fick han flashbacks?
Triggade det hans minne
och fick honom-
-att tänka på
det som hände den natten-
-så att han hörde sig själv säga:
”Jag känner honom inte,
jag känner honom inte”?
Kanske. Vi vet inte.
Men det vi faktiskt vet
är att Jesus hjälpte Petrus-
-att inte fastna i sina skuldkänslor.
Samma dag Jesus blev uppväckt-
-visade han sig för Petrus
när Petrus var själv-
-tydligen för att ge
honom chansen att uttrycka-
-hur mycket han ångrade sig.
Vi vet inte vad Jesus sa till honom.
Men vi kan tänka oss att Petrus
nog aldrig glömde det samtalet.
Och i Johannes
kapitel 21 kan vi läsa att-
-Jesus lite längre fram
gav Petrus möjligheten-
-att bekräfta sin kärlek till honom
inför de andra lärjungarna.
Och det gjorde han tre gånger.
Dessutom fick Petrus också
ett viktigt uppdrag av Jesus.
Nu kunde han, istället för att gå
och älta det han hade sagt-
-till Jesus den där natten,
ersätta den jobbiga upplevelsen-
-med ett mycket bättre
och vackrare minne.
På det här sättet visade Jehova
med hjälp av Jesus-
-att han var större
än Petrus ofullkomliga hjärta.
Vad har vi lärt oss
av det här resonemanget?
Ett välfungerande samvete-
-är varken
för ursäktande eller dömande.
Vi måste försöka se oss själva
som Jehova ser oss-
-och lita på att han uppskattar
det vi gör för att tjäna honom-
-och inte är ute efter att döma oss.
Ja, visst är det så att
Jehova är större än vårt hjärta?
Så låt oss ta emot Jehovas kärlek
och den underbara hjälp han ger oss-
-så att vi kan tjäna honom
med ett gott samvete.
Nu ska vi se hur några vänner har
tillämpat de här lärdomarna-
-och hanterat sina känslor
av värdelöshet.
Det är inte lätt att kämpa med
nånting som ingen annan kan se.
Man bara känner det inom sig,
och man kan inte få det att försvinna.
Vi hade det väldigt roligt ihop.
Vi hade två barn, min man var äldste
och jag var pionjär.
Men så plötsligt så
dog min man helt oväntat.
Från ena minuten till den andra
så hade jag blivit änka.
Och jag hatade det ordet.
Det lät som att jag var så svag.
Jag visste inte vem jag var längre.
Jag kände mig helt värdelös och vilsen.
Personen som skulle axla
papparollen när jag var liten-
-gjorde inte det på ett bra sätt.
Han fick mig alltid att känna
att jag var otillräcklig-
-att det jag gjorde aldrig var bra nog.
De här känslorna bar jag
med mig in i vuxenlivet.
Och jag kan fortfarande
känna så ibland.
Jag var 22 när jag fick
reda på att jag hade OCD.
Det gör att man har tvångstankar
och tvivlar på allt möjligt.
Tankarna bara snurrar hela tiden.
Man har känslan av att
man har gjort nåt fel.
Man kanske till och med
tror att man begått ett brott-
-och så ringer man till polisen
för att erkänna.
Det blir väldigt jobbigt, för de här
tankarna tar aldrig slut.
Negativa tankar är nåt jag får
jobba med hela tiden.
Det här är verkligen ingenting
som jag blivit av med.
Jag ville kunna säga till folk:
”Jo, men jag mår bra.”
Men det gjorde jag inte.
Man hade kunnat bli handlingsförlamad-
-om det inte vore för
Jehova och hans folk.
Jag har en vän som också har OCD.
Och när jag fick reda på att
vi kämpade med samma saker-
-samma tvångstankar
och samma rädslor …
Oj, vad det hjälpte mig!
Det kändes verkligen som att
Jehova hade fört oss samman.
Jag kunde skicka ett sms,
att ”nu är jag ledsen”.
”Vad behöver du då?”
”Jag vet inte. Jag ville bara
säga att jag var ledsen.”
”Okej, jag lyssnar.”
Ibland när jag förbereder mig
för att göra nåt i församlingen-
-så kanske jag inte känner att jag är
bäst lämpad eller mest kvalificerad.
Och det är jag nog inte.
Men Jehova ser att jag
verkligen försöker.
Och som det står i Upp. 4:11:
Jehova är värdig att få
”härligheten, äran och makten”.
Så känner jag verkligen. Han är
värdig att få det jag kan ge honom-
-och jag vet att han uppskattar det.
Han uppskattar alla som ger sitt bästa,
även om de själva känner sig värdelösa.
Och så är det viktigt
att vara på Rikets sal-
-och tillbe Jehova med vännerna.
Och även om du vet med dig
att du kommer storböla under mötet-
-och under sångerna så ...
Det är okej.
Det är helt okej. Man får vara
ledsen i en sån här situation.
Det gör verkligen skillnad.
Det gör att du kommer närmare
församlingen och närmare Jehova.
Att försöka se mig själv som Jehova
gör är nåt jag måste göra varje dag.
Bönen har hjälpt mig mycket.
Bara tanken på att Jehova vet
att jag har OCD hjälper mig.
Ibland drabbas jag av panik.
Men jag ber hela tiden att Jehova ska
hjälpa mig att få ordning på mina tankar.
En annan sak som har hjälpt mig
är att se hur Jehova besvarar böner.
Det här gör mig riktigt rörd.
För när du ber, och du
verkligen behöver nåt …
…och du har inte sagt det till nån
annan, och så ger Jehova dig det.
Det finns inget som slår det.
Jehova visar att han är på min sida.
Man behöver se Jehova som sin far,
precis som Jesus gjorde.
I Johannes 17 kan man se
hur Jesus uttrycker sig till Jehova-
-innan han ska bli avrättad.
Och när jag läste det märkte jag
hur nära Jesus var Jehova.
Och den närheten till Jehova
behövde jag också.
Nåt som har hjälpt mig är
att läsa alla berättelser i Bibeln-
-som visar vilken syn
Jehova har på änkor.
Med tiden så har jag insett
att Jehova ser på änkor-
-på ett helt annat sätt
än vad den här världen gör.
Jehova såg till att det fanns lagar
i Israel så att änkorna hade det bra.
Det gör att jag känner mig trygg,
att jag vet att Jehova är med mig.
Nu tycker jag inte att
ordet änka är fult längre.
Nu känner jag att jag har
en speciell plats i Jehovas famn.
Vi är mycket mer värdefulla för Jehova
än vad vi nånsin kan känna själva.
Han bekräftar och lyfter oss.
Hans kärlek får oss att känna oss hela.
Hans tankar är mycket högre än våra.
Han förstår våra känslor, all oro,
all smärta och all glädje vi känner.
Du kan vara säker på
att Jehova älskar dig.
Jehova kan trösta oss genom bönen-
-och vänner som älskar oss.
Som syster Wood sa:
”Nu känner jag att jag har en speciell
plats i Jehovas famn.”
Vi kommer få del av ännu fler
värdefulla lärdomar-
-när resten av den här
intervjun släpps-
-senare under den här månaden.
När nån visar omtänksamhet
mot oss-
-så vill vi gärna också
vara omtänksamma.
I det senaste avsnittet av
”Järn skärper järn”-
-ska vi få se hur vi kan efterlikna
Jehovas omtänksamhet.
Hej! Jag heter Jonathan,
och det här är ”Järn skärper järn”.
Idag ska vi prata om en egenskap,
en av de egenskaper-
-som gjorde att syndare, sjuka
och barn drogs till Jesus.
Omtänksamhet.
Precis som Jehova var Jesus
omtänksam både mot goda och onda.
Det hängde inte på om andra var
omtänksamma mot honom först-
-eller ens tyckte om honom.
Nej, Jesus var alltid omtänksam,
eftersom han förstod-
-hur det påverkade människor
och eftersom det gav ära åt Jehova.
Men hur är det med oss?
Vilka kan vi vara omtänksamma
mot, och när?
Ursäkta, besökstiden är faktiskt över.
Ni måste gå nu.
Oj, förlåt.
Va, redan? Nä, det är ju
fem minuter kvar.
Det är lugnt, Emily.
Ja, vi kanske ska gå.
Men vi kommer snart igen.
–Gott att se dig.
–Detsamma, tack för att ni kom.
Ja, det var moget av vår syster
att lugnt gå därifrån med de andra-
-även om de faktiskt
hade några minuter kvar.
Men kunde hon ha gjort nåt mer?
Här är det första steget för att
visa omtänksamhet:
Visa empati.
Fundera på det här:
Vad kan personen jag pratar med
vara bekymrad över eller behöva?
Och visa att du bryr dig
genom att verkligen lyssna.
Ni kan gå i förväg, jag ska bara …
Hej.
Hej.
Jag ville bara säga tack för att
ni tar så bra hand om min vän.
Det är lugnt.
Förlåt om jag var lite rak förut.
Det är bara att det är så stressigt nu,
för vi är underbemannade.
Visst är det fantastiskt
vad ett litet tack kan göra?
Jag tror sköterskan
behövde höra det där.
När nån vi pratar med
öppnar upp sig för oss-
-då vill vi uttrycka oss
vänligt och respektfullt.
Och det är steg två.
När vi verkligen känner för personen
så märks det på vårt sätt att prata.
Vi vill ha en mild ton och
välja våra ord med omsorg-
-och undvika att säga nåt som kan
få den andre att ta illa upp.
Det är bara att det är så stressigt nu,
för vi är underbemannade.
Äh, du behöver inte be om ursäkt.
Det är säkert väldigt givande att
jobba här, men också ganska tufft va?
–Ja, idag är en sån dag.
–Mm.
Men du har iallafall en god kopp te.
Ja, hade. Jag spillde ut den förut och
har inte haft tid att hämta en ny.
–Oj, du har verkligen en tuff dag idag.
–Ja.
Jag heter Amanda.
Mary. Trevligt att träffas.
Ja, du ska få fortsätta jobba.
Visst gjorde hon det bra? Hon
gjorde sköterskans dag lite bättre.
Men nu när hon känner henne lite grann,
skulle hon kunna hjälpa henne?
Det här är det tredje steget.
Omtänksamhet innefattar inte bara
vad vi tänker och säger-
-utan också vad vi gör.
Så vi vill leta efter möjligheter
att hjälpa andra.
Kommer det här att kräva tid,
energi och uppoffringar?
Förmodligen.
Men det kommer att vara värt det.
Här. Det här är till dig.
Åh, det hade du inte behövt.
Jag vet, men jag ville det.
Tack, va snällt.
–Du, får jag fråga dig en sak?
–Mm.
Vem är hon som ni besökte?
Det är så många som kommer
och hälsar på henne.
Hon är en väldigt nära vän.
Vi är som familj.
Vi är alla Jehovas vittnen.
–Aha, ja ni är alltid så vänliga.
–Ah, tack.
Hon har alltid funnits där för mig.
Vår omtänksamhet ska såklart
alltid vara uppriktig-
-så det spelar ingen roll om vi inte
alltid får en möjlighet att vittna.
Men vi förstår att människor är
mer öppna för att lyssna på oss-
-om de märker att vi bryr oss om dem.
Så för att sammanfatta så är de tre
stegen för att visa omtänksamhet:
Ett: Visa empati.
Fundera på vad de kan behöva
eller vara bekymrade över.
Och om de öppnar sig för dig,
bara lyssna.
Två: Uttryck dig vänligt
och respektfullt.
Människor märker om vi bryr oss
på vad vi säger och hur vi säger det.
Tre: Var hjälpsam.
Leta efter möjligheter
att hjälpa andra.
Det kan vara nyckeln till att
få igång ett samtal med nån.
Men kom ihåg:
Det finns nåt viktigare
än de här stegen.
Framför allt vill vi ju bara
älska människor-
-precis som Jesus gjorde,
för ”kärleken är … vänlig”.
Det blir lättare att visa
osjälvisk kärlek-
-när vi studerar Bibeln och
låter den forma oss.
Nu ska vi lära oss att analysera en
bibelvers och begrunda varje detalj-
-när vi ska gräva på djupet
i Mikas bibelbok.
Hade du bra koll på
Mikas bibelbok sen innan?
Nja, Mik. 6:8 har ju
alltid varit mammas favorit.
Men jag hade dålig koll på hur Mika
hänger ihop med Bibelns tema.
Ja, det var samma för mig.
Men var började du nånstans då?
Det första jag var tvungen att göra
var att titta på sammanhanget-
-och hur det var när boken skrevs.
Vilket bra tips!
Att ta reda på sammanhanget
är så viktigt.
Hur gjorde du det?
Jag började titta
på parallellhänvisningarna-
-och de ledde mig
till andra 2 Krön. 27–29.
Där står det om saker som hände
under tiden Mika profeterade.
Mika var profet
under tre kungars regeringstid:
Jotam, Ahas och Hiskia.
Och Ahas var ju
verkligen ingen bra kung.
Nej, han var hemsk!
Han offrade ju
till och med sina egna barn.
Ja, och folket var inte mycket bättre.
Till och med under Jotams styre,
som var en bra kung, så står det-
-att folket ”fortsatte
att göra det som var förkastligt”.
Ja, och Mikas uppgift
var att avslöja dem.
Han skulle profetera att Samaria
och Jerusalem skulle förstöras.
Men som vanligt
gav Jehova sitt folk hopp.
Exakt. Jehova är så tålmodig.
Men hans tålamod har ju en gräns.
Mm.
Eftersom han är rättvis
vill han skydda oskyldiga människor-
-så han var tvungen
att tillrättavisa Israel.
Men inte ens då
gav han upp hoppet om dem.
Profetiorna om en
återställelse i Mikas bok-
-visar hur mycket Jehova
vill ha en bra relation till sitt folk.
Verkligen.
Så Mika var lojal och förmedlade det
här kraftfulla budskapet från Jehova.
Och det är väldigt likt
det budskap som Jesaja hade förmedlat.
Jag märkte till exempel
att det som står i Mik. 4:1–3-
-i princip är identiskt
med det som står i Jes. 2:2–4.
–Ganska intressant va?
–Ja, det var väldigt intressant.
Jag gillar verkligen hur du
jämförde de här olika skildringarna.
Det måste jag göra med
andra avsnitt i Bibeln också.
Jesaja var den som började profetera.
Så båda de här männen var lojala-
-och gjorde det som
Jehova sa att de skulle göra-
-trots att det kanske kan
ha känts lite upprepande.
Tror du människorna där kan ha tänkt:
”Men Mika, vi har
precis hört det här från Jesaja!”
Ja. Och det kanske fick Mika att inse
hur mycket Jehova älskade människorna-
-eftersom han verkligen
ville att de skulle förstå.
Det är en grej
jag tar med mig från Mika.
Jag vill fortsätta dela med mig
av vårt budskap i tjänsten-
-även om det kan kännas upprepande.
Okej, vad har du hittat?
En vers som jag tyckte
var intressant är där det nämns ...
Eller förresten,
vi måste läsa den.
Mik. 3:5:
Öh, okej?
–Det låter lite märkligt.
–Ja.
Men när jag läser Bibeln gillar jag
de här verserna som är lite svårare.
För då måste jag stanna upp
och ta mig tid att fundera.
När verser inte har många hänvisningar,
eller om jag har svårt att förstå dem-
-så försöker jag ta versen bit för bit.
Och så frågar jag mig:
”Vad betyder här egentligen?”
Det var ju superbra.
Jag ska skriva ner det:
Okej, om man ska ta
och titta på den första biten då.
Då står det där att Jehova
dömer de här falska profeterna-
-”som ropar ’Fred!’
när de får något att tugga på”-
-eller som det står i fotnoten:
”samtidigt som de biter med tänderna”.
Det låter lite speciellt.
Vad tror du att det betyder?
Vad smart att dela upp versen så där.
Det kanske betyder
att profeterna pratade om fred-
-när de fick mat av folket?
Ja! När folket gav dem
nåt bra, som mat-
-så förkunnade de goda nyheter.
Men om folket inte gav dem
nånting att ”stoppa i munnen”-
-så förklarade de krig.
Ja, men det är många nu
som också har den inställningen.
De tänker bara på sig själva
och att få fördelar.
Den här versen får mig att tänka på
att Jehova bryr sig om mina motiv-
-och hur jag behandlar andra.
Han ser ju allt.
Så jag frågar mig:
”Gör jag saker för andra för
att jag verkligen bryr mig om dem”-
-”eller för att jag
vill få nåt tillbaka?”
”Och när det gäller min tjänst,
tänker jag bara på mig själv”-
-”eller är jag villig
att ta av min tid och energi”-
-”för att lära mig ett nytt språk”-
-”eller gå i tjänsten på tider då det
är större chans att träffa folk?”
De där falska profeterna
skulle aldrig ha tänkt så.
De satte inte värde på sin tjänst för
Jehova och förstod inte sitt ansvar.
Och de fick stå till svars för det.
Jag tycker det är tröstande
och en bra påminnelse.
Det visar hur mycket Jehova bryr sig
om sitt folk och att han är rättvis.
Ja. Och det hjälper oss att förstå
mammas favoritvers bättre, Mik. 6:8:
Jag älskar den versen.
Det är som att Jehova säger till mig:
”Krångla inte till det.
Så här får du det bästa livet!”
Ja, det är jättefint.
Och det binder ihop
allt vi har pratat om.
Folket behandlade
inte varandra rättvist-
-så Jehova skickade Mika-
-för att avslöja
att de var korrupta och själviska.
Mika visade att han verkligen
ville vara lojal mot Jehova.
Han försökte inte
dra uppmärksamheten till sig själv.
Han vandrade ödmjukt med sin Gud.
Vad många intressanta saker man kan
hitta när man gräver lite i Mikas bok.
Verkligen!
Och vi hittade allt det här för att vi:
Vad kul det här var!
Men du, har du tid
att kolla upp några fler verser?
Absolut. Nu fortsätter vi
att gräva på djupet i Mikas bok.
Begrundan hjälper oss
att hitta-
-praktiska lärdomar
i vår bibelläsning.
Vilka guldkorn i Mika kommer
du att hitta?
I följande morgontillbedjan tar
broder Malenfant upp-
-hur vi kan dra nytta av att
begrunda Jehovas kärlek.
Minneshögtiden som vi håller
varje år påminner oss om-
-hur otroligt mycket
Jehova och Jesus älskar oss.
Den här kärleken vill ju vi besvara.
Vi vill visa hur mycket vi uppskattar
det Jehova och Jesus har gjort för oss-
-i samband med lösenanordningen.
Det finns ett uttryck i 2 Kor. 5:14 som
är intressant i det här sammanhanget.
Om ni skulle vilja slå upp det
på era telefoner eller plattor.
2 Kor. 5:14, 15.
Och där står det så här:
”Kristus kärlek tvingar oss”
ja, tvingar oss-
-”eftersom detta är vår slutsats:”-
-”En [Kristus] har dött för alla – för
egentligen var alla redan döda.”
”Och han dog för alla”-
-”för att de som lever inte längre
ska leva för sig själva”-
-”utan för honom som dog
för dem och blev uppväckt.”
Ja, men visst var det
intressant det där uttrycket-
-där det står att
Kristus kärlek tvingar oss-
-att inte längre
leva för oss själva?
Orden ”tvingar oss” betyder ju inte att
vi har tappat kontrollen över våra liv-
-eller att vi bara gör Jehovas vilja-
-därför att vi måste göra det som om
det skulle vara nån slags plikt.
Nej, det är inte alls det
det handlar om.
Enligt några ordböcker så kan-
-det här ordet som har blivit översatt
med ”tvinga” bland annat betyda-
-”att skapa en stark känsla
eller reaktion”, mer som en motivation.
Ja, men är det inte precis det
som lösenoffret gör med oss?
Vi fylls av tacksamhet och
uppskattning för det han har gjort.
Och vår reaktion blir att vi vill
göra Jehovas vilja resten av våra liv.
Det är såna känslor man får
när man tänker på vilken-
-underbar anordning Jehova har gjort.
Det var precis så
aposteln Paulus kände det.
Och han höll inte tillbaka sina
starka känslor för Jesus lösenoffer-
-och för hur lösenoffret
hade påverkat hans liv.
Slå upp era biblar tillsammans
med mig i Galaterna, kapitel två.
Gal. 2:20.
Det står:
Det här är Paulus ord när han beskriver
vad Jesus hade gjort för honom.
Han sa: ”Jag har hängts
på pålen tillsammans med Kristus.”
”Det är inte längre jag som lever”-
-”utan det är Kristus som lever
i gemenskap med mig.”
”Ja, det liv som jag nu lever
som människa av kött och blod”-
-”lever jag genom tron på Guds son”-
-”som har älskat mig
och offrat sitt liv för mig.”
Visst är det fint att
Paulus kände så för det här?
Han såg Jesus lösenoffer
som en personlig gåva.
Och det är ju det
det är för oss alla.
Det Jesus gjorde för oss är
väldigt personligt, att han dog-
-för att vi inte skulle
behöva dö, utan få leva.
En annan väldigt fin tanke
är ju att Jesus lösenoffer visar-
-hur oerhört generös Jehova är.
Ja, det är det
starkaste beviset för det.
Så vi lever
”genom tron på Guds son”.
Och som vi vet är ju Jehova
den som har gett mest i hela universum.
Vi har fått en helt
fantastisk gåva av honom.
Och den beskrivs väldigt bra
den här gåvan som vi har fått-
-i 2 Kor. 9:15.
Det står: ”Tacka Gud för
hans enastående fria gåva.”
I studieutgåvan stod det
”hans obeskrivbara fria gåva”.
Lösenanordningen är så fantastisk att
det inte helt går att beskriva-
-alla välsignelser som kommer från den
och allt som den åstadkommer.
Jag hittade ett fint uttalande-
-i den allmänna upplagan av Vakttornet
för 2017, nummer 2 på sidan 6.
Där talades det om lösenoffret,
och jag tyckte det uttrycktes så fint.
”Vi har fått en gåva
från den högste i universum”-
-”och Jesus död är historiens
största uttryck för kärlek.”
”Ingen har någonsin varit tvungen”-
-”att göra en större
uppoffring än Jehova Gud.”
”Och ingen annan gåva
har fyllt ett så stort behov”-
-”som den som befriar oss
från synd och död.”
”Ja, återlösningen är en
obeskrivligt dyrbar gåva.”
Det är bara att hålla med.
För det ligger ju så mycket i
de där vackra orden.
Lösenoffret handlar
inte bara om räddningen-
-utan det är så många
andra välsignelser-
-som också blir möjliga tack vare
att Jesus offrade sitt liv.
Till exempel att alla våra sjukdomar
kommer att försvinna-
-att hela den här planeten ska
förvandlas till ett vackert paradis.
Det ingår faktiskt också.
Sen har vi det mest fantastiska av allt-
-att de döda ska få liv igen!
Ja, det Jesus gjorde var
verkligen en ”enastående fri gåva”.
Vi ska nu se hur aposteln Petrus
beskriver vår reaktion-
-på den här fria gåvan, hur vi
uttrycker vår kärlek och uppskattning.
Ta fram din bibel och
slå upp 1 Petrus.
1 Petr. 1:8, 9.
Petrus skrev, och jag älskar hur Petrus
lägger fram det här ämnet.
Han sa: ”Trots att ni aldrig har sett
honom”, och det är ju helt sant-
-vi har aldrig sett Jesus,
”älskar ni honom.”
”Trots att ni inte ser honom nu
visar ni ändå tro på honom.”
”Ni fylls av en obeskrivlig
och underbar glädje”-
-”eftersom ni närmar er
målet för er tro, er räddning.”
Det är sant. Det är en obeskrivlig
glädje som vi känner.
Om vi stannar upp ett ögonblick och
tänker på allt Jehova gjort för oss-
-och de löften han har gett för
framtiden och hur livet kommer att bli-
-och allt det underbara som vi har nu
tack vare den heliga andens kraft-
-som hjälper oss att tjäna honom, ära
honom och njuta av livet redan nu.
Det är verkligen fantastiskt!
Och vi känner ju ofta en enorm glädje
som är svår att beskriva-
-och ett inre lugn om vi bara
bromsar in och tänker över-
-allt det fina som Jehova har gjort
och det som han kommer att göra.
Jehovas ande fyller oss med
obeskrivlig glädje-
-tacksamhet och förtröstan.
Och det är det som
vi kan läsa om i Rom. 15:13.
Rom. 15:13.
”Jag ber att den Gud som ger hopp ska”-
-”uppfylla er med glädje och frid,
eftersom ni litar på honom”-
-”så att ert hopp kan överflöda
med hjälp av den heliga andens kraft.”
Vilken underbar välsignelse!
Allt det underbara som Jehova
och Jesus har gjort för oss-
-motiverar oss att göra det vi kan för
att ära och upphöja hans stora namn-
-så att det viktigaste för oss
blir att göra hans vilja.
Och den här känslan
vi har beskrivs i Psalm.
Om ni vill slå upp det tillsammans
med mig, Ps. 116:12, 14.
Ps. 116:12, 14.
Så här står det där,
Ps. 116:12:
”Vad kan jag göra för Jehova,
som har gjort så mycket för mig?”
Om vi skrollar ner till vers 14
så kommer vi in på vad vi ska göra.
”Jag ska infria
mina löften till Jehova ...”
Vi har ju överlämnat oss
åt honom, eller hur?
”... inför hela hans folk.”
Så vårt svar på den här frågan-
-vad vi kan göra för Jehova
blir att vi vill ära honom.
Det finns inget bättre
vi kan göra med våra liv-
-än att ära Kristus
och göra Guds vilja.
För det är Guds vilja för oss,
och även vår vilja: att ära honom.
Vad kan jag göra för Jehova?
Det här är en fråga som
Claude och Sandra Sauvageau-
-fortsätter att ställa sig själva.
Deras önskan att ge till Jehova-
-har gett dem ett liv fyllt
av välsignelser.
När jag var liten hjälpte mina föräldrar
mig att börja tycka om tjänsten.
En eller två gånger i veckan-
-brukade pappa ta mig ut i tjänsten
direkt efter jobbet.
För min del började det med att
min mamma, Rita, fick sanningen.
Hon lät en del böcker
ligga framme.
Jag började läsa dem,
och jag kände direkt:
”Wow, det här är ju livet,
det är underbart.”
”Det är så här jag vill leva.”
Vi hade precis gift oss.
Vi hade inga förpliktelser.
Vi var fria.
Och vi kände att vi skulle kunna
göra mer för Jehova.
Och vi ville verkligen det.
Så det fick oss att fylla i
en ansökan till Gilead.
Vi hamnade i
Centralafrikanska republiken-
-och där fick vi
lära oss ett nytt språk.
Det var helt fantastiskt där.
Människor stod på kö
för att få ett bibelstudium.
Men så blev jag sjuk.
Och läkaren sa att vi inte hade
nåt annat val än att åka hem.
Det var tungt att behöva lämna vårt
förordnande. Det var fruktansvärt.
Plötsligt krossades våra drömmar, och
vi hade ingen aning om vad vi skulle göra.
På en av de första kretssammankomster
som vi gick på sen vi hade kommit hem-
-så fanns det en kretstillsyningsman som
skulle ha tal på den sammankomsten.
Och han hade känt mig
sen jag var liten.
Han såg nog att jag var lite nere,
så han kom och pratade med mig.
Han sa: ”Du har fått
en fantastisk utbildning.”
”Fortsätt använda det du har lärt dig.”
”Tänk inte på det som ligger bakom dig,
som du inte kan göra längre.”
”Se framåt.”
”Tänk på det du kan göra.”
Det rådet förändrade mitt liv.
I takt med att min hälsa blev bättre
kunde vi göra mer.
Och vi kunde börja som pionjärer igen.
Efter det hände nånting med mitt jobb
som gjorde att vi fick flytta till USA.
Där hade vi tre val, antingen engelsk,
fransk eller spansk församling.
Den spanska församlingen hade
bara funnits i några månader-
-så jag och Sandra
satte oss ner och pratade.
Och vi kände:
”Varför tar vi inte den här chansen
och använder det vi har lärt oss”-
-”och hjälper den här församlingen?”
Sandra är verkligen duktig på språk.
Hon lärde sig spanska
på bara några månader.
Men jag, jag är trög som en åsna.
Jag fick verkligen kämpa.
Och nu har vi varit i församlingen
i 25 år, och vi älskar det.
För nu pratar vi spanska,
eller vi försöker i alla fall.
Och vi har haft det helt underbart.
Det är såklart lite annorlunda
när man kommer upp i vår ålder-
-och det dyker upp en del nya problem.
Men Jehova har alltid
hjälpt oss tidigare.
Och han vill att vi ska ge det vi
kan ge, inte det vi inte kan ge.
Sen gav Jehova oss en möjlighet till, och
vi bestämde oss för att ta vara på den.
Vi var i femtioårsåldern.
Vi jobbade på byggen åt RBK
och så dök Warwickprojektet upp-
-och det var massa vänner
som ansökte och åkte dit.
Och när de kom tillbaka
var de superglada-
-men de berättade också att
det var väldigt tungt fysiskt.
Så jag tänkte: ”Jag måste träna.”
Jag ska berätta hur det gick till.
Hon tog fram en liten
trappstege i vardagsrummet.
Det var hennes träningsredskap.
Hon gick upp och ner,
upp och ner, upp och ner-
-i kanske 15 minuter
bara för att komma in i det.
Hela grejen såg väldigt rolig ut, men
det var hennes sätt att förbereda sig.
Och det var ju toppen.
Sammanlagt har vi två
tjänat Jehova i över 100 år.
Vi har fått möjlighet
att arbeta med LDC-
-tagit del i fängelsevittnande,
hamnvittnande …
Och vi har märkt att oavsett hur mycket
eller lite man kan ge till honom-
-så ger han alltid mer tillbaka.
Om man lägger sitt liv i Jehovas händer
kommer man aldrig ångra det.
Vi brinner verkligen för sanningen och
vill hjälpa de yngre att känna likadant-
-och att våga satsa på
tjänsten för Jehova.
Det är så härligt när
man tjänar Jehova-
-man går aldrig i pension från det,
man fortsätter bara.
Och det är det bästa
man kan göra i livet.
Så varför sluta?
Paret Sauvageau ville aldrig sluta med
att ge tillbaka till Jehova.
Och det passar bra med
månadens musikvideo-
-som är ett stort tack till Jehova
för hans generositet.
♪ Ett skimmer vilar över berg och sjö,
♪ och snart blir himlen så vackert röd
♪ En ljummen bris smeker mot min kind,
♪ och vågor rullar sakta in
♪ Varje dag är en present från dig
♪ Jag ser så tydligt att du tänkt på mig
♪ Det får min tro att växa dag för dag
♪ Du är fantastisk, Jehova!
♪ Du är så generös;
♪ allt kommer från din hand
♪ Du ger ett sånt överflöd,
♪ som sandkorn på en strand
♪ Jag vill efterlikna din generositet
♪ Du ger så mycket,
♪ och jag fylls av tacksamhet
♪ Du är så generös,
♪ och jag vill va som dig!
♪ Jag vill va som dig!
♪ Dina gåvor syns i stort och smått
♪ Blir så förundrad av allt jag fått
♪ Det som du lär mig berör mig djupt
♪ Jag älskar Bibelns klara ljus
♪ Och du ger villigt till varenda en
♪ möjligheten att få bli din vän
♪ Så jag vill sprida hoppet överallt
♪ och berätta om ditt stora namn
♪ och att du är så generös;
♪ allt kommer från din hand
♪ Du ger ett sånt överflöd,
♪ som sandkorn på en strand
♪ Jag vill efterlikna din generositet
♪ Du ger så mycket,
♪ och jag fylls av tacksamhet
♪ Du är så generös,
♪ och jag vill va som dig!
♪ Jag vill va som dig!
♪ Jag vill va som dig!
♪ Jag vill va som dig!
♪ Du är så generös;
♪ allt kommer från din hand
♪ Du ger ett sånt överflöd,
♪ som sandkorn på en strand
♪ Jag vill efterlikna din generositet
♪ Du ger så mycket,
♪ och jag fylls av tacksamhet
♪ Du är så generös,
♪ och jag vill va som dig!
♪ Jag vill va som dig!
♪ Jag vill va som dig!
Det är inte svårt att
känna sig nära en Gud-
-som ger oss så mycket.
Han har gett oss sitt ord Bibeln,
som är fyllt av värdefulla lärdomar.
Han ger oss möjligheter
att hjälpa andra-
-genom att vi visar dem
medkänsla och omtanke.
Och han påminner oss om att
vi är otroligt värdefulla.
Nu vill vi dela nåt alldeles
speciellt med er.
Er inbjudan till den regionala
sammankomsten 2026-
-”Evig lycka”!
Hur blir man lycklig?
Många tänker att man blir lycklig
när man har det bra i livet.
Men hur är det om livet
inte blir som man har tänkt?
Kan man vara lycklig
oavsett vad som händer?
För nästan 2 000 år sen så sa Jesus-
-att man blir lycklig om man
tar hand om sin andlighet.
Lyckliga är de som längtar
efter att fylla sitt andliga behov.
Lyckliga är de ödmjuka.
Lyckliga är de barmhärtiga.
Lyckliga är de med ett rent hjärta.
Lyckliga är de som skapar frid.
Det Jesus sa är
fortfarande väldigt användbart.
Men på vilket sätt?
Kom till Jehovas vittnens
sammankomst 2026, ”Evig lycka”.
Där kommer det att vara tal baserade
på Bibeln, intervjuer och videor-
-som visar hur det Jesus sa hjälper
människor idag att bli lyckliga.
Den här sammankomsten hålls över
hela världen, och det är fri entré.
På jw.org kan du se
var den ska hållas nära dig.
Välkommen dit!
Vi hoppas att ni har möjlighet att
bjuda in så många som möjligt-
-till den här sammankomsten.
Vi är också glada att
kunna presentera-
-det här årets sammankomstsång.
Den heter: ”Ett lyckligt liv”.
Ni kan ladda ner sången och
texten redan nu-
-i JW Library och på jw.org.
Öva gärna på att sjunga sången hemma
så att ni är beredda att ta i-
-och sjunga med inlevelse
på sammankomsten.
Om sången finns tillgänglig
på ditt språk-
-kommer den att sjungas som
avslutning på veckomötet-
-under veckan som börjar
den 20 april 2026.
Vår videohälsning den här månaden
kommer från ett land på en ö-
-som år efter år är den mest
besökta i Karibien-
-Dominikanska republiken.
Där kan du hitta Karibiens
högsta bergstopp-
-och högt värderad blå bärnsten.
Om du gör en vandring bland
bergen och vattenfallen här-
-kanske du får en glimt av djur som
knappt finns på några andra ställen.
Noshornsleguanen-
-Haitisnabelslidmusen-
-eller den demonstrativt
högljudda palmtrasten.
Människorna här är kända för att
vara varma och gästfria.
De gör det lätt att känna sig
som hemma.
När många ska träffas för att umgås
kanske det bjuds på sancocho-
-en mustig gryta som
de flesta tycker om.
Dominikanska republiken är också
hemlandet till merengue-
-en dans- och musikstil som blivit en
stor del av vardagen för folket här.
Den dominikanska flaggan är
den enda landsflagga-
-som inkluderar en bild av en bibel.
Den är uppslagen i Joh. 8:32
där det står:
”Sanningen ska göra er fria.”
Och i linje med de orden-
-har tusentals människor här
lärt sig sanningarna i Bibeln-
-och blivit befriade från
nationalism och falska läror.
Predikoverksamheten kom igång
i april 1945-
-när missionärerna Lennart och
Virginia Johnson kom till landet.
De satte igång direkt och startade
bibelstudier redan första dagen.
Senare kom det fler missionärer-
-och många från distriktet började
vara med på mötena-
-som hölls i deras missionärshem.
Bara tre år senare fanns det
omkring 110 förkunnare-
-som predikade de goda nyheterna.
Den här tillväxten gick inte
obemärkt förbi.
Diktatorn Rafael Trujillo utsatte våra
bröder och systrar-
-för brutal förföljelse.
Och hans makt blev bara starkare av
att Vatikanen gav honom sitt stöd.
Alla kyrkorna på ön var tvungna att
sätta upp en skylt där det stod:
”Gud i himlen, Trujillo på jorden”.
Men våra vänner vägrade
att kompromissa.
Myndigheterna förbjöd vår verksamhet
1950 och igen 1957.
Under den här tiden visade bröderna
och systrarna otrolig uthållighet-
-och fortsatte att predika
på ett diskret sätt-
-och tryckte litteratur i hemlighet-
-som vi kan se i den här
iscensättningen.
Trots förbudet i
Dominikanska republiken-
-var det många som började
tjäna Jehova där.
Förbudet mot vittnena upphävdes 1960-
-och idag finns det mer än
38 000 förkunnare-
-som leder över 45 000
bibelkurser varje månad.
Mötena hålls på spanska,
men också på haitisk kreol-
-amerikanskt teckenspråk, engelska,
mandarin och ryska.
Omgiven av berg och ungefär 15 mil
från huvudstaden-
-ligger en liten stad
som heter Constanza.
Vi avslutar vår videohälsning-
-med ett besök i
Los Laureles-församlingen.
Där finns det 134 förkunnare,
och 36 av dem är reguljära pionjärer.
De här bröderna och systrarna
leder i snitt-
-mer än 170 bibelkurser varje månad.
Det är fantastiskt att
gå i tjänsten här.
Inte bara på grund av
de vackra vyerna-
-utan för att det finns många
uppriktiga människor-
-som gärna vill lära sig mer om Jehova.
Era bröder och systrar i Los
Laureles-församlingen i Constanza-
-sänder er sin kärlek och
varma hälsningar.
Det här är JW Broadcasting
från Jehovas vittnens huvudkontor.

JW Broadcasting (april 2026)
- 

JW Broadcasting (april 2026)

Välkomna till JW Broadcasting!
Den här månaden ska vi lära oss-
-hur Jehovas kärlek märks
i hans sätt att se på oss.
Vi ska gräva på djupet
i Mikas bibelbok-
-och lära oss om ärlighet
och ödmjukhet.
Och vi ska få se hur även de minsta
uttrycken för omtanke-
-kan göra ett bestående
intryck på andra.
Det här är JW Broadcasting!
Kära vänner, kan ni känna igen er i det
en syster skrev i ett brev en gång?
”Oavsett hur mycket jag älskar Jehova”-
-”eller hur mycket jag anstränger mig
för att tjäna honom”-
-”har jag alltid en känsla
av att jag inte duger.”
Vi är ju ofullkomliga, så tyvärr kan
våra hjärtan ibland döma oss-
-och få oss att känna att det
vi gör för Jehova inte är tillräckligt.
Och även om vi vet att
Jehova gärna förlåter oss-
-så kan vi ha dåligt samvete för saker
vi tidigare har sagt eller gjort.
Såna här fel eller misstag
kan fortsätta att göra sig påminda-
-och spelas upp gång på gång
och slå ner modet på oss-
-trots att det var väldigt länge sen.
Vi har säkert alla upplevt
såna här känslor nån gång ibland.
Varför är det så?
Vi kan se vad Jehova inspirerade
aposteln Johannes att skriva-
-i 1 Joh. 3:19, 20.
Och de här verserna är grunden
för vårt resonemang idag med temat:
”Gud är större än vårt hjärta.”
Och i 1 Joh. 3:19, 20 står det:
Visst är det intressant att se
hur Johannes uttrycker sig-
-när han pratar
om de här tankarna?
Vi ska ”övertyga vårt hjärta”
och ”vårt hjärta dömer oss”.
Det är som att Johannes
inkluderar sig själv-
-när han pratar om att ha
negativa tankar och känslor.
Men det de här verserna också säger-
-övertygar oss om att Jehova
fokuserar på våra goda sidor.
I vers 19 läste vi ju att
vi vet ”att vi har sanningen”.
Hur kom du med i sanningen?
Hur började det?
Ja, visst var det att vi fick
höra om sanningarna i Bibeln och-
-tog till oss av dem, förstod vem
Jesus var och vad han lärde ut-
-tog avstånd från världen
och alla falska läror?
Vi har försökt att efterlikna Jesus-
-genom att älska våra bröder och
systrar och göra det som är rätt.
Så vi vet att ”vi har sanningen.”
Det är sanningen som har
gjort oss till de vi är idag.
Och den vetskapen i sig
hjälper oss att förstå-
-att Jehova verkligen älskar oss
och vill ha oss i sin familj.
Men det händer ändå ibland
att vårt hjärta dömer oss.
Varför och hur gör det det?
Det har med vårt samvete att göra.
När Bibeln pratar om hjärtat
så är det oftast i bildlig bemärkelse.
Det syftar på den inre människan,
det som andra kanske inte alltid ser.
I Vakttornet för
1 augusti 1997 stod det:
”Bibeln förknippar också samvetet
med det symboliska hjärtat”-
-”som inbegriper
våra känslor och avsikter.”
Sen hänvisas det till Rom. 2:15-
-där Paulus förklarar hur samvetet
även påverkade personer-
-som inte stod under Moses lag.
Vi kan läsa det.
Rom. 2:15:
Så samvetet som vi har fått kan
antingen anklaga eller frikänna oss.
Det kan varna oss så att vi
inte gör nåt som är fel.
Och om vi har gjort nåt som är fel
så är det samvetet som påverkar oss.
När David flydde från kung Saul-
-skar han av en flik av Sauls mantel
när de var i en grotta.
I 1 Sam. 24:5 står det att
David fick ”dåligt samvete”.
Och i fotnoten ser man
att det ordagrant står att-
-Davids hjärta
slog honom.
Så det var Davids samvete som sa att
han hade gjort nåt respektlöst-
-mot Saul, den smorde kungen.
Vi förstår att samvetet kan hjälpa oss
att granska oss själva-
-och göra en bedömning.
Ett dåligt samvete
kan få oss att ångra-
-och vilja rätta till
nåt dåligt vi gjort.
Men om vårt samvete
skulle vara alldeles för kritiskt-
-så finns det en risk att vi
känner så mycket skuld och ånger-
-att vi tror att Jehova
aldrig kan förlåta oss-
-oavsett hur mycket vi ångrar oss.
Och ett sånt samvete
kan också få oss att tro-
-att vi måste vara perfekta
för att Jehova ska vara nöjd.
Som Paulus förklarade i Rom. 2:15
så är vårt samvete som en domare-
-som dömer oss
skyldiga eller oskyldiga.
Vi kan tänka oss att det är vi som står
i en rättegång inför en domstol-
-där domaren är vårt samvete
och vittnena är våra tankar.
Och domaren lyssnar till alla
fakta och bevis som läggs fram.
Och en bra domare lyssnar ju
på båda sidorna i en sak-
-för att kunna komma fram
till en korrekt och rättvis dom.
Men vad händer
om domaren bara lyssnar-
-på de vittnen som är emot oss,
som anklagar oss?
Då skulle ju straffet bli väldigt hårt,
precis som de ville.
Det är som att de säger till domaren:
”Han ska aldrig glömma
vad han har gjort.”
”Han borde vetat bättre.
Han är svag och tänker fel.”
”Han förtjänar ett
riktigt långt fängelsestraff.”
Den här domaren har ju i det här fallet
bara lyssnat till vittnen som anklagar-
-och inte till dem som försvarar.
Därför avkunnar han domen:
”Du är befunnen skyldig
och straffet är fängelse.”
På liknande sätt kan vårt samvete,
om det inte har blivit övat på rätt sätt-
-bli som den här orättvise domaren.
Det kan döma oss till ett
bildligt fängelse av skuldkänslor-
-och låsa oss vid
negativa tankar och känslor-
-som hindrar oss från att gå vidare.
Vad för slags domare är ditt samvete?
Kom ihåg att ett vältränat samvete
även kan frikänna oss-
-om vi skulle vara
för hårda mot oss själva.
Så för att vårt samvete ska kunna
döma oss på ett bra sätt-
-kan vi inte bara öva det genom att
lära känna Jehovas lagar-
-utan vi måste lära känna Jehova,
som har gett oss lagarna.
Så här stod det i Vakttornet för
1 januari 1977 i en artikel som hette:
Det här är nyckeln.
Bibeln lär oss att
Jehova älskar rättvisa-
-men han är ändå resonlig
när han dömer oss.
Han är väldigt barmhärtig
och kärleksfull.
Ja, allt han gör är ju
faktiskt av kärlek.
När vi känner Jehova som person
så kan det hjälpa oss-
-att ha ett välfungerande samvete
som dömer balanserat.
Det ursäktar inte
ett felaktigt handlingssätt-
-men är samtidigt inte hårt eller
orättvist när det dömer oss.
Vi återgår till illustrationen
om en domare.
En bra domare som känner Jehova-
-vill också lyssna på de vittnen
som vill försvara oss.
Våra tankar kan då vittna
och säga: ”Vänta domare.”
”Den här personen kan inte dömas
bara för sina misstag.”
”Det är dags att förlåta honom
och glömma det som varit.”
”Han har lidit tillräckligt för sina
misstag och känt skuld väldigt länge.”
”Han har ångrat sig och kan inte
göra nåt åt det som varit.”
”Men se vilka
förändringar han har gjort.”
”Han är som en helt ny människa.”
När vi känner Jehova
och vet att han känner oss-
-så kan vi vara helt trygga,
oavsett vad vårt hjärta dömer oss för-
-”för Gud är större
än vårt hjärta och vet allt”.
Är inte det tröstande?
Jehova känner vårt bildliga hjärta,
hela vår inre människa.
Han ser våra misstag, men han ser
också våra motiv, våra känslor-
-vår önskan att göra det som är rätt
och vår potential.
Han ser alla omständigheter
som påverkar det vi gör-
-även vår genetiska kod och
de ofullkomligheter som vi har ärvt.
Och med tanke på det vi precis sagt-
-så står det i ”Insikt”
under ”Barmhärtighet”:
”Det är tydligt att människornas”-
-”största och djupast
liggande brist är synden”-
-”som de alla har ärvt
från den första människan, Adam.”
”Alla är således
i ett ömkligt tillstånd, i stor nöd.”
”Jehova Gud har visat barmhärtighet”-
-”genom att tillhandahålla det medel
som kan befria var och en”-
-”från den här allvarliga bristen.”
Så Jehova ser faktiskt
att vi alla har brister.
Men det är det som motiverar honom
att vara barmhärtig.
Vi kan ta ett exempel-
-som visar hur Jehova är större
än sina tjänares hjärta-
-exemplet med Petrus.
Under den värsta natten i hans liv
förnekade han Jesus tre gånger-
-och påstod till och med
att han inte ens kände honom.
Och precis då
tittade Jesus ner på Petrus.
Och deras blickar möttes.
Tror du att Petrus nånsin
skulle glömma det ögonblicket?
Kan det ha varit så att varje gång
Petrus hörde en tupp gala-
-så fick han flashbacks?
Triggade det hans minne
och fick honom-
-att tänka på
det som hände den natten-
-så att han hörde sig själv säga:
”Jag känner honom inte,
jag känner honom inte”?
Kanske. Vi vet inte.
Men det vi faktiskt vet
är att Jesus hjälpte Petrus-
-att inte fastna i sina skuldkänslor.
Samma dag Jesus blev uppväckt-
-visade han sig för Petrus
när Petrus var själv-
-tydligen för att ge
honom chansen att uttrycka-
-hur mycket han ångrade sig.
Vi vet inte vad Jesus sa till honom.
Men vi kan tänka oss att Petrus
nog aldrig glömde det samtalet.
Och i Johannes
kapitel 21 kan vi läsa att-
-Jesus lite längre fram
gav Petrus möjligheten-
-att bekräfta sin kärlek till honom
inför de andra lärjungarna.
Och det gjorde han tre gånger.
Dessutom fick Petrus också
ett viktigt uppdrag av Jesus.
Nu kunde han, istället för att gå
och älta det han hade sagt-
-till Jesus den där natten,
ersätta den jobbiga upplevelsen-
-med ett mycket bättre
och vackrare minne.
På det här sättet visade Jehova
med hjälp av Jesus-
-att han var större
än Petrus ofullkomliga hjärta.
Vad har vi lärt oss
av det här resonemanget?
Ett välfungerande samvete-
-är varken
för ursäktande eller dömande.
Vi måste försöka se oss själva
som Jehova ser oss-
-och lita på att han uppskattar
det vi gör för att tjäna honom-
-och inte är ute efter att döma oss.
Ja, visst är det så att
Jehova är större än vårt hjärta?
Så låt oss ta emot Jehovas kärlek
och den underbara hjälp han ger oss-
-så att vi kan tjäna honom
med ett gott samvete.
Nu ska vi se hur några vänner har
tillämpat de här lärdomarna-
-och hanterat sina känslor
av värdelöshet.
Det är inte lätt att kämpa med
nånting som ingen annan kan se.
Man bara känner det inom sig,
och man kan inte få det att försvinna.
Vi hade det väldigt roligt ihop.
Vi hade två barn, min man var äldste
och jag var pionjär.
Men så plötsligt så
dog min man helt oväntat.
Från ena minuten till den andra
så hade jag blivit änka.
Och jag hatade det ordet.
Det lät som att jag var så svag.
Jag visste inte vem jag var längre.
Jag kände mig helt värdelös och vilsen.
Personen som skulle axla
papparollen när jag var liten-
-gjorde inte det på ett bra sätt.
Han fick mig alltid att känna
att jag var otillräcklig-
-att det jag gjorde aldrig var bra nog.
De här känslorna bar jag
med mig in i vuxenlivet.
Och jag kan fortfarande
känna så ibland.
Jag var 22 när jag fick
reda på att jag hade OCD.
Det gör att man har tvångstankar
och tvivlar på allt möjligt.
Tankarna bara snurrar hela tiden.
Man har känslan av att
man har gjort nåt fel.
Man kanske till och med
tror att man begått ett brott-
-och så ringer man till polisen
för att erkänna.
Det blir väldigt jobbigt, för de här
tankarna tar aldrig slut.
Negativa tankar är nåt jag får
jobba med hela tiden. 
Det här är verkligen ingenting
som jag blivit av med.
Jag ville kunna säga till folk:
”Jo, men jag mår bra.”
Men det gjorde jag inte.
Man hade kunnat bli handlingsförlamad-
-om det inte vore för
Jehova och hans folk.
Jag har en vän som också har OCD.
Och när jag fick reda på att
vi kämpade med samma saker-
-samma tvångstankar
och samma rädslor …
Oj, vad det hjälpte mig!
Det kändes verkligen som att
Jehova hade fört oss samman.
Jag kunde skicka ett sms,
att ”nu är jag ledsen”.
”Vad behöver du då?”
”Jag vet inte. Jag ville bara
säga att jag var ledsen.”
”Okej, jag lyssnar.”
Ibland när jag förbereder mig
för att göra nåt i församlingen-
-så kanske jag inte känner att jag är
bäst lämpad eller mest kvalificerad.
Och det är jag nog inte.
Men Jehova ser att jag
verkligen försöker.
Och som det står i Upp. 4:11:
Jehova är värdig att få
”härligheten, äran och makten”.
Så känner jag verkligen. Han är
värdig att få det jag kan ge honom-
-och jag vet att han uppskattar det.
Han uppskattar alla som ger sitt bästa,
även om de själva känner sig värdelösa.
Och så är det viktigt
att vara på Rikets sal-
-och tillbe Jehova med vännerna.
Och även om du vet med dig
att du kommer storböla under mötet-
-och under sångerna så ...
Det är okej.
Det är helt okej. Man får vara
ledsen i en sån här situation.
Det gör verkligen skillnad.
Det gör att du kommer närmare
församlingen och närmare Jehova.
Att försöka se mig själv som Jehova
gör är nåt jag måste göra varje dag.
Bönen har hjälpt mig mycket.
Bara tanken på att Jehova vet
att jag har OCD hjälper mig.
Ibland drabbas jag av panik.
Men jag ber hela tiden att Jehova ska
hjälpa mig att få ordning på mina tankar.
En annan sak som har hjälpt mig
är att se hur Jehova besvarar böner.
Det här gör mig riktigt rörd.
För när du ber, och du
verkligen behöver nåt …
…och du har inte sagt det till nån
annan, och så ger Jehova dig det.
Det finns inget som slår det.
Jehova visar att han är på min sida.
Man behöver se Jehova som sin far,
precis som Jesus gjorde.
I Johannes 17 kan man se 
hur Jesus uttrycker sig till Jehova-
-innan han ska bli avrättad.
Och när jag läste det märkte jag
hur nära Jesus var Jehova.
Och den närheten till Jehova
behövde jag också.
Nåt som har hjälpt mig är
att läsa alla berättelser i Bibeln-
-som visar vilken syn
Jehova har på änkor.
Med tiden så har jag insett
att Jehova ser på änkor-
-på ett helt annat sätt
än vad den här världen gör.
Jehova såg till att det fanns lagar
i Israel så att änkorna hade det bra.
Det gör att jag känner mig trygg,
att jag vet att Jehova är med mig.
Nu tycker jag inte att
ordet änka är fult längre.
Nu känner jag att jag har
en speciell plats i Jehovas famn.
Vi är mycket mer värdefulla för Jehova
än vad vi nånsin kan känna själva.
Han bekräftar och lyfter oss.
Hans kärlek får oss att känna oss hela.
Hans tankar är mycket högre än våra.
Han förstår våra känslor, all oro,
all smärta och all glädje vi känner.
Du kan vara säker på
att Jehova älskar dig.
Jehova kan trösta oss genom bönen-
-och vänner som älskar oss.
Som syster Wood sa:
”Nu känner jag att jag har en speciell
plats i Jehovas famn.”
Vi kommer få del av ännu fler
värdefulla lärdomar-
-när resten av den här
intervjun släpps-
-senare under den här månaden.
När nån visar omtänksamhet
mot oss-
-så vill vi gärna också
vara omtänksamma.
I det senaste avsnittet av
”Järn skärper järn”-
-ska vi få se hur vi kan efterlikna
Jehovas omtänksamhet.
Hej! Jag heter Jonathan,
och det här är ”Järn skärper järn”.
Idag ska vi prata om en egenskap,
en av de egenskaper-
-som gjorde att syndare, sjuka
och barn drogs till Jesus.
Omtänksamhet.
Precis som Jehova var Jesus
omtänksam både mot goda och onda.
Det hängde inte på om andra var
omtänksamma mot honom först-
-eller ens tyckte om honom.
Nej, Jesus var alltid omtänksam,
eftersom han förstod-
-hur det påverkade människor
och eftersom det gav ära åt Jehova.
Men hur är det med oss?
Vilka kan vi vara omtänksamma
mot, och när?
Ursäkta, besökstiden är faktiskt över.
Ni måste gå nu.
Oj, förlåt.
Va, redan? Nä, det är ju
fem minuter kvar.
Det är lugnt, Emily.
Ja, vi kanske ska gå.
Men vi kommer snart igen.
–Gott att se dig.
–Detsamma, tack för att ni kom.
Ja, det var moget av vår syster
att lugnt gå därifrån med de andra-
-även om de faktiskt
hade några minuter kvar.
Men kunde hon ha gjort nåt mer?
Här är det första steget för att
visa omtänksamhet:
Visa empati.
Fundera på det här:
Vad kan personen jag pratar med
vara bekymrad över eller behöva?
Och visa att du bryr dig
genom att verkligen lyssna.
Ni kan gå i förväg, jag ska bara …
Hej.
Hej.
Jag ville bara säga tack för att
ni tar så bra hand om min vän.
Det är lugnt.
Förlåt om jag var lite rak förut.
Det är bara att det är så stressigt nu,
för vi är underbemannade.
Visst är det fantastiskt
vad ett litet tack kan göra?
Jag tror sköterskan
behövde höra det där.
När nån vi pratar med
öppnar upp sig för oss-
-då vill vi uttrycka oss
vänligt och respektfullt.
Och det är steg två.
När vi verkligen känner för personen
så märks det på vårt sätt att prata.
Vi vill ha en mild ton och
välja våra ord med omsorg-
-och undvika att säga nåt som kan
få den andre att ta illa upp.
Det är bara att det är så stressigt nu,
för vi är underbemannade.
Äh, du behöver inte be om ursäkt.
Det är säkert väldigt givande att
jobba här, men också ganska tufft va?
–Ja, idag är en sån dag.
–Mm.
Men du har iallafall en god kopp te.
Ja, hade. Jag spillde ut den förut och
har inte haft tid att hämta en ny.
–Oj, du har verkligen en tuff dag idag.
–Ja.
Jag heter Amanda.
Mary. Trevligt att träffas.
Ja, du ska få fortsätta jobba.
Visst gjorde hon det bra? Hon
gjorde sköterskans dag lite bättre.
Men nu när hon känner henne lite grann,
skulle hon kunna hjälpa henne?
Det här är det tredje steget.
Omtänksamhet innefattar inte bara
vad vi tänker och säger-
-utan också vad vi gör.
Så vi vill leta efter möjligheter
att hjälpa andra.
Kommer det här att kräva tid,
energi och uppoffringar?
Förmodligen.
Men det kommer att vara värt det.
Här. Det här är till dig.
Åh, det hade du inte behövt.
Jag vet, men jag ville det.
Tack, va snällt.
–Du, får jag fråga dig en sak?
–Mm.
Vem är hon som ni besökte?
Det är så många som kommer
och hälsar på henne.
Hon är en väldigt nära vän.
Vi är som familj.
Vi är alla Jehovas vittnen.
–Aha, ja ni är alltid så vänliga.
–Ah, tack.
Hon har alltid funnits där för mig.
Vår omtänksamhet ska såklart
alltid vara uppriktig-
-så det spelar ingen roll om vi inte
alltid får en möjlighet att vittna.
Men vi förstår att människor är
mer öppna för att lyssna på oss-
-om de märker att vi bryr oss om dem.
Så för att sammanfatta så är de tre
stegen för att visa omtänksamhet:
Ett: Visa empati.
Fundera på vad de kan behöva
eller vara bekymrade över.
Och om de öppnar sig för dig,
bara lyssna.
Två: Uttryck dig vänligt
och respektfullt.
Människor märker om vi bryr oss
på vad vi säger och hur vi säger det.
Tre: Var hjälpsam.
Leta efter möjligheter
att hjälpa andra.
Det kan vara nyckeln till att
få igång ett samtal med nån.
Men kom ihåg:
Det finns nåt viktigare 
än de här stegen.
Framför allt vill vi ju bara
älska människor-
-precis som Jesus gjorde,
för ”kärleken är … vänlig”.
Det blir lättare att visa
osjälvisk kärlek-
-när vi studerar Bibeln och
låter den forma oss.
Nu ska vi lära oss att analysera en
bibelvers och begrunda varje detalj-
-när vi ska gräva på djupet
i Mikas bibelbok.
Hade du bra koll på
Mikas bibelbok sen innan?
Nja, Mik. 6:8 har ju
alltid varit mammas favorit.
Men jag hade dålig koll på hur Mika
hänger ihop med Bibelns tema.
Ja, det var samma för mig.
Men var började du nånstans då?
Det första jag var tvungen att göra
var att titta på sammanhanget-
-och hur det var när boken skrevs.
Vilket bra tips!
Att ta reda på sammanhanget
är så viktigt.
Hur gjorde du det?
Jag började titta
på parallellhänvisningarna-
-och de ledde mig
till andra 2 Krön. 27–29.
Där står det om saker som hände
under tiden Mika profeterade.
Mika var profet
under tre kungars regeringstid:
Jotam, Ahas och Hiskia.
Och Ahas var ju
verkligen ingen bra kung.
Nej, han var hemsk!
Han offrade ju
till och med sina egna barn.
Ja, och folket var inte mycket bättre.
Till och med under Jotams styre,
som var en bra kung, så står det-
-att folket ”fortsatte
att göra det som var förkastligt”.
Ja, och Mikas uppgift
var att avslöja dem.
Han skulle profetera att Samaria
och Jerusalem skulle förstöras. 
Men som vanligt
gav Jehova sitt folk hopp.
Exakt. Jehova är så tålmodig.
Men hans tålamod har ju en gräns.
Mm.
Eftersom han är rättvis
vill han skydda oskyldiga människor-
-så han var tvungen
att tillrättavisa Israel.
Men inte ens då
gav han upp hoppet om dem.
Profetiorna om en
återställelse i Mikas bok-
-visar hur mycket Jehova
vill ha en bra relation till sitt folk.
Verkligen.
Så Mika var lojal och förmedlade det
här kraftfulla budskapet från Jehova.
Och det är väldigt likt
det budskap som Jesaja hade förmedlat.
Jag märkte till exempel
att det som står i Mik. 4:1–3-
-i princip är identiskt
med det som står i Jes. 2:2–4.
–Ganska intressant va? 
–Ja, det var väldigt intressant.
Jag gillar verkligen hur du
jämförde de här olika skildringarna.
Det måste jag göra med
andra avsnitt i Bibeln också.
Jesaja var den som började profetera.
Så båda de här männen var lojala-
-och gjorde det som
Jehova sa att de skulle göra-
-trots att det kanske kan
ha känts lite upprepande.
Tror du människorna där kan ha tänkt:
”Men Mika, vi har
precis hört det här från Jesaja!”
Ja. Och det kanske fick Mika att inse
hur mycket Jehova älskade människorna-
-eftersom han verkligen
ville att de skulle förstå.
Det är en grej
jag tar med mig från Mika.
Jag vill fortsätta dela med mig
av vårt budskap i tjänsten-
-även om det kan kännas upprepande.
Okej, vad har du hittat?
En vers som jag tyckte
var intressant är där det nämns ...
Eller förresten,
vi måste läsa den.
Mik. 3:5:
Öh, okej?
–Det låter lite märkligt.
–Ja.
Men när jag läser Bibeln gillar jag
de här verserna som är lite svårare.
För då måste jag stanna upp
och ta mig tid att fundera.
När verser inte har många hänvisningar,
eller om jag har svårt att förstå dem-
-så försöker jag ta versen bit för bit.
Och så frågar jag mig:
”Vad betyder här egentligen?”
Det var ju superbra.
Jag ska skriva ner det:
Okej, om man ska ta
och titta på den första biten då.
Då står det där att Jehova
dömer de här falska profeterna-
-”som ropar ’Fred!’
när de får något att tugga på”-
-eller som det står i fotnoten:
”samtidigt som de biter med tänderna”.
Det låter lite speciellt.
Vad tror du att det betyder?
Vad smart att dela upp versen så där.
Det kanske betyder
att profeterna pratade om fred-
-när de fick mat av folket?
Ja! När folket gav dem
nåt bra, som mat-
-så förkunnade de goda nyheter.
Men om folket inte gav dem
nånting att ”stoppa i munnen”-
-så förklarade de krig.
Ja, men det är många nu
som också har den inställningen.
De tänker bara på sig själva
och att få fördelar.
Den här versen får mig att tänka på
att Jehova bryr sig om mina motiv-
-och hur jag behandlar andra.
Han ser ju allt.
Så jag frågar mig:
”Gör jag saker för andra för
att jag verkligen bryr mig om dem”-
-”eller för att jag
vill få nåt tillbaka?”
”Och när det gäller min tjänst,
tänker jag bara på mig själv”-
-”eller är jag villig
att ta av min tid och energi”-
-”för att lära mig ett nytt språk”-
-”eller gå i tjänsten på tider då det
är större chans att träffa folk?”
De där falska profeterna
skulle aldrig ha tänkt så.
De satte inte värde på sin tjänst för
Jehova och förstod inte sitt ansvar.
Och de fick stå till svars för det.
Jag tycker det är tröstande
och en bra påminnelse.
Det visar hur mycket Jehova bryr sig
om sitt folk och att han är rättvis.
Ja. Och det hjälper oss att förstå
mammas favoritvers bättre, Mik. 6:8:
Jag älskar den versen.
Det är som att Jehova säger till mig:
”Krångla inte till det.
Så här får du det bästa livet!”
Ja, det är jättefint.
Och det binder ihop
allt vi har pratat om.
Folket behandlade
inte varandra rättvist-
-så Jehova skickade Mika-
-för att avslöja
att de var korrupta och själviska.
Mika visade att han verkligen
ville vara lojal mot Jehova.
Han försökte inte
dra uppmärksamheten till sig själv.
Han vandrade ödmjukt med sin Gud.
Vad många intressanta saker man kan
hitta när man gräver lite i Mikas bok.
Verkligen!
Och vi hittade allt det här för att vi:
Vad kul det här var!
Men du, har du tid
att kolla upp några fler verser?
Absolut. Nu fortsätter vi
att gräva på djupet i Mikas bok.
Begrundan hjälper oss
att hitta-
-praktiska lärdomar
i vår bibelläsning.
Vilka guldkorn i Mika kommer
du att hitta?
I följande morgontillbedjan tar
broder Malenfant upp-
-hur vi kan dra nytta av att
begrunda Jehovas kärlek.
Minneshögtiden som vi håller
varje år påminner oss om-
-hur otroligt mycket
Jehova och Jesus älskar oss.
Den här kärleken vill ju vi besvara.
Vi vill visa hur mycket vi uppskattar
det Jehova och Jesus har gjort för oss-
-i samband med lösenanordningen.
Det finns ett uttryck i 2 Kor. 5:14 som
är intressant i det här sammanhanget.
Om ni skulle vilja slå upp det
på era telefoner eller plattor.
2 Kor. 5:14, 15.
Och där står det så här:
”Kristus kärlek tvingar oss”
ja, tvingar oss-
-”eftersom detta är vår slutsats:”-
-”En [Kristus] har dött för alla – för
egentligen var alla redan döda.”
”Och han dog för alla”-
-”för att de som lever inte längre
ska leva för sig själva”-
-”utan för honom som dog
för dem och blev uppväckt.”
Ja, men visst var det
intressant det där uttrycket-
-där det står att
Kristus kärlek tvingar oss-
-att inte längre
leva för oss själva?
Orden ”tvingar oss” betyder ju inte att
vi har tappat kontrollen över våra liv-
-eller att vi bara gör Jehovas vilja-
-därför att vi måste göra det som om
det skulle vara nån slags plikt.
Nej, det är inte alls det
det handlar om.
Enligt några ordböcker så kan-
-det här ordet som har blivit översatt
med ”tvinga” bland annat betyda-
-”att skapa en stark känsla
eller reaktion”, mer som en motivation.
Ja, men är det inte precis det
som lösenoffret gör med oss?
Vi fylls av tacksamhet och
uppskattning för det han har gjort.
Och vår reaktion blir att vi vill
göra Jehovas vilja resten av våra liv.
Det är såna känslor man får
när man tänker på vilken-
-underbar anordning Jehova har gjort.
Det var precis så
aposteln Paulus kände det.
Och han höll inte tillbaka sina
starka känslor för Jesus lösenoffer-
-och för hur lösenoffret
hade påverkat hans liv.
Slå upp era biblar tillsammans
med mig i Galaterna, kapitel två.
Gal. 2:20.
Det står:
Det här är Paulus ord när han beskriver
vad Jesus hade gjort för honom.
Han sa: ”Jag har hängts
på pålen tillsammans med Kristus.”
”Det är inte längre jag som lever”-
-”utan det är Kristus som lever
i gemenskap med mig.”
”Ja, det liv som jag nu lever
som människa av kött och blod”-
-”lever jag genom tron på Guds son”-
-”som har älskat mig
och offrat sitt liv för mig.”
Visst är det fint att
Paulus kände så för det här?
Han såg Jesus lösenoffer
som en personlig gåva.
Och det är ju det
det är för oss alla.
Det Jesus gjorde för oss är
väldigt personligt, att han dog-
-för att vi inte skulle
behöva dö, utan få leva.
En annan väldigt fin tanke
är ju att Jesus lösenoffer visar-
-hur oerhört generös Jehova är.
Ja, det är det
starkaste beviset för det.
Så vi lever
”genom tron på Guds son”.
Och som vi vet är ju Jehova
den som har gett mest i hela universum.
Vi har fått en helt
fantastisk gåva av honom.
Och den beskrivs väldigt bra
den här gåvan som vi har fått-
-i 2 Kor. 9:15.
Det står: ”Tacka Gud för
hans enastående fria gåva.”
I studieutgåvan stod det
”hans obeskrivbara fria gåva”.
Lösenanordningen är så fantastisk att
det inte helt går att beskriva-
-alla välsignelser som kommer från den
och allt som den åstadkommer.
Jag hittade ett fint uttalande-
-i den allmänna upplagan av Vakttornet
för 2017, nummer 2 på sidan 6.
Där talades det om lösenoffret,
och jag tyckte det uttrycktes så fint.
”Vi har fått en gåva
från den högste i universum”-
-”och Jesus död är historiens
största uttryck för kärlek.”
”Ingen har någonsin varit tvungen”-
-”att göra en större
uppoffring än Jehova Gud.”
”Och ingen annan gåva
har fyllt ett så stort behov”-
-”som den som befriar oss
från synd och död.”
”Ja, återlösningen är en
obeskrivligt dyrbar gåva.”
Det är bara att hålla med.
För det ligger ju så mycket i
de där vackra orden.
Lösenoffret handlar
inte bara om räddningen-
-utan det är så många
andra välsignelser-
-som också blir möjliga tack vare
att Jesus offrade sitt liv.
Till exempel att alla våra sjukdomar
kommer att försvinna-
-att hela den här planeten ska
förvandlas till ett vackert paradis.
Det ingår faktiskt också.
Sen har vi det mest fantastiska av allt-
-att de döda ska få liv igen!
Ja, det Jesus gjorde var
verkligen en ”enastående fri gåva”.
Vi ska nu se hur aposteln Petrus
beskriver vår reaktion-
-på den här fria gåvan, hur vi
uttrycker vår kärlek och uppskattning.
Ta fram din bibel och
slå upp 1 Petrus.
1 Petr. 1:8, 9.
Petrus skrev, och jag älskar hur Petrus
lägger fram det här ämnet.
Han sa: ”Trots att ni aldrig har sett
honom”, och det är ju helt sant-
-vi har aldrig sett Jesus,
”älskar ni honom.”
”Trots att ni inte ser honom nu
visar ni ändå tro på honom.”
”Ni fylls av en obeskrivlig
och underbar glädje”-
-”eftersom ni närmar er
målet för er tro, er räddning.”
Det är sant. Det är en obeskrivlig
glädje som vi känner.
Om vi stannar upp ett ögonblick och
tänker på allt Jehova gjort för oss-
-och de löften han har gett för
framtiden och hur livet kommer att bli-
-och allt det underbara som vi har nu
tack vare den heliga andens kraft-
-som hjälper oss att tjäna honom, ära
honom och njuta av livet redan nu.
Det är verkligen fantastiskt!
Och vi känner ju ofta en enorm glädje
som är svår att beskriva-
-och ett inre lugn om vi bara
bromsar in och tänker över-
-allt det fina som Jehova har gjort
och det som han kommer att göra.
Jehovas ande fyller oss med
obeskrivlig glädje-
-tacksamhet och förtröstan.
Och det är det som
 vi kan läsa om i Rom. 15:13.
Rom. 15:13.
”Jag ber att den Gud som ger hopp ska”-
-”uppfylla er med glädje och frid,
eftersom ni litar på honom”-
-”så att ert hopp kan överflöda
med hjälp av den heliga andens kraft.”
Vilken underbar välsignelse!
Allt det underbara som Jehova
och Jesus har gjort för oss-
-motiverar oss att göra det vi kan för
att ära och upphöja hans stora namn-
-så att det viktigaste för oss
blir att göra hans vilja.
Och den här känslan
vi har beskrivs i Psalm.
Om ni vill slå upp det tillsammans
med mig, Ps. 116:12, 14.
Ps. 116:12, 14.
Så här står det där,
Ps. 116:12:
”Vad kan jag göra för Jehova,
som har gjort så mycket för mig?”
Om vi skrollar ner till vers 14
så kommer vi in på vad vi ska göra.
”Jag ska infria
mina löften till Jehova ...”
Vi har ju överlämnat oss
åt honom, eller hur?
”... inför hela hans folk.”
Så vårt svar på den här frågan-
-vad vi kan göra för Jehova
blir att vi vill ära honom.
Det finns inget bättre
vi kan göra med våra liv-
-än att ära Kristus
och göra Guds vilja.
För det är Guds vilja för oss,
och även vår vilja: att ära honom.
Vad kan jag göra för Jehova?
Det här är en fråga som
Claude och Sandra Sauvageau-
-fortsätter att ställa sig själva.
Deras önskan att ge till Jehova-
-har gett dem ett liv fyllt
av välsignelser.
När jag var liten hjälpte mina föräldrar
mig att börja tycka om tjänsten.
En eller två gånger i veckan-
-brukade pappa ta mig ut i tjänsten
direkt efter jobbet.
För min del började det med att
min mamma, Rita, fick sanningen.
Hon lät en del böcker
ligga framme.
Jag började läsa dem,
och jag kände direkt: 
”Wow, det här är ju livet,
det är underbart.”
”Det är så här jag vill leva.”
Vi hade precis gift oss.
Vi hade inga förpliktelser.
Vi var fria.
Och vi kände att vi skulle kunna
göra mer för Jehova.
Och vi ville verkligen det.
Så det fick oss att fylla i
en ansökan till Gilead.
Vi hamnade i
Centralafrikanska republiken-
-och där fick vi
lära oss ett nytt språk.
Det var helt fantastiskt där.
Människor stod på kö
för att få ett bibelstudium.
Men så blev jag sjuk.
Och läkaren sa att vi inte hade
nåt annat val än att åka hem.
Det var tungt att behöva lämna vårt
förordnande. Det var fruktansvärt.
Plötsligt krossades våra drömmar, och
vi hade ingen aning om vad vi skulle göra.
På en av de första kretssammankomster
som vi gick på sen vi hade kommit hem-
-så fanns det en kretstillsyningsman som
skulle ha tal på den sammankomsten.
Och han hade känt mig
sen jag var liten.
Han såg nog att jag var lite nere,
så han kom och pratade med mig.
Han sa: ”Du har fått
en fantastisk utbildning.”
”Fortsätt använda det du har lärt dig.”
”Tänk inte på det som ligger bakom dig,
som du inte kan göra längre.”
”Se framåt.”
”Tänk på det du kan göra.”
Det rådet förändrade mitt liv.
I takt med att min hälsa blev bättre
kunde vi göra mer.
Och vi kunde börja som pionjärer igen. 
Efter det hände nånting med mitt jobb
som gjorde att vi fick flytta till USA.
Där hade vi tre val, antingen engelsk,
fransk eller spansk församling.
Den spanska församlingen hade
bara funnits i några månader-
-så jag och Sandra
satte oss ner och pratade.
Och vi kände:
”Varför tar vi inte den här chansen
och använder det vi har lärt oss”-
-”och hjälper den här församlingen?”
Sandra är verkligen duktig på språk.
Hon lärde sig spanska
på bara några månader.
Men jag, jag är trög som en åsna.
Jag fick verkligen kämpa.
Och nu har vi varit i församlingen
i 25 år, och vi älskar det.
För nu pratar vi spanska,
eller vi försöker i alla fall.
Och vi har haft det helt underbart.
Det är såklart lite annorlunda
när man kommer upp i vår ålder-
-och det dyker upp en del nya problem.
Men Jehova har alltid
hjälpt oss tidigare.
Och han vill att vi ska ge det vi
kan ge, inte det vi inte kan ge.
Sen gav Jehova oss en möjlighet till, och
vi bestämde oss för att ta vara på den.
Vi var i femtioårsåldern.
Vi jobbade på byggen åt RBK
och så dök Warwickprojektet upp-
-och det var massa vänner
som ansökte och åkte dit.
Och när de kom tillbaka
var de superglada-
-men de berättade också att
det var väldigt tungt fysiskt.
Så jag tänkte: ”Jag måste träna.”
Jag ska berätta hur det gick till.
Hon tog fram en liten
trappstege i vardagsrummet.
Det var hennes träningsredskap.
Hon gick upp och ner,
upp och ner, upp och ner-
-i kanske 15 minuter
bara för att komma in i det.
Hela grejen såg väldigt rolig ut, men
det var hennes sätt att förbereda sig.
Och det var ju toppen.
Sammanlagt har vi två
tjänat Jehova i över 100 år.
Vi har fått möjlighet
att arbeta med LDC-
-tagit del i fängelsevittnande,
hamnvittnande …
Och vi har märkt att oavsett hur mycket
eller lite man kan ge till honom-
-så ger han alltid mer tillbaka.
Om man lägger sitt liv i Jehovas händer
kommer man aldrig ångra det.
Vi brinner verkligen för sanningen och
vill hjälpa de yngre att känna likadant-
-och att våga satsa på
tjänsten för Jehova.
Det är så härligt när
man tjänar Jehova-
-man går aldrig i pension från det,
man fortsätter bara.
Och det är det bästa
man kan göra i livet.
Så varför sluta?
Paret Sauvageau ville aldrig sluta med
att ge tillbaka till Jehova.
Och det passar bra med
månadens musikvideo-
-som är ett stort tack till Jehova
för hans generositet.
♪ Ett skimmer vilar över berg och sjö,
♪ och snart blir himlen så vackert röd
♪ En ljummen bris smeker mot min kind,
♪ och vågor rullar sakta in
♪ Varje dag är en present från dig
♪ Jag ser så tydligt att du tänkt på mig
♪ Det får min tro att växa dag för dag
♪ Du är fantastisk, Jehova!
♪ Du är så generös;
♪ allt kommer från din hand
♪ Du ger ett sånt överflöd,
♪ som sandkorn på en strand
♪ Jag vill efterlikna din generositet
♪ Du ger så mycket,
♪ och jag fylls av tacksamhet
♪ Du är så generös,
♪ och jag vill va som dig!
♪ Jag vill va som dig!
♪ Dina gåvor syns i stort och smått
♪ Blir så förundrad av allt jag fått
♪ Det som du lär mig berör mig djupt
♪ Jag älskar Bibelns klara ljus
♪ Och du ger villigt till varenda en
♪ möjligheten att få bli din vän
♪ Så jag vill sprida hoppet överallt
♪ och berätta om ditt stora namn
♪ och att du är så generös;
♪ allt kommer från din hand
♪ Du ger ett sånt överflöd,
♪ som sandkorn på en strand
♪ Jag vill efterlikna din generositet
♪ Du ger så mycket,
♪ och jag fylls av tacksamhet
♪ Du är så generös,
♪ och jag vill va som dig!
♪ Jag vill va som dig!
♪ Jag vill va som dig!
♪ Jag vill va som dig!
♪ Du är så generös;
♪ allt kommer från din hand
♪ Du ger ett sånt överflöd,
♪ som sandkorn på en strand
♪ Jag vill efterlikna din generositet
♪ Du ger så mycket,
♪ och jag fylls av tacksamhet
♪ Du är så generös,
♪ och jag vill va som dig!
♪ Jag vill va som dig!
♪ Jag vill va som dig!
Det är inte svårt att
känna sig nära en Gud-
-som ger oss så mycket.
Han har gett oss sitt ord Bibeln,
som är fyllt av värdefulla lärdomar.
Han ger oss möjligheter
att hjälpa andra-
-genom att vi visar dem
medkänsla och omtanke.
Och han påminner oss om att
vi är otroligt värdefulla.
Nu vill vi dela nåt alldeles
speciellt med er.
Er inbjudan till den regionala
sammankomsten 2026-
-”Evig lycka”!
Hur blir man lycklig?
Många tänker att man blir lycklig
när man har det bra i livet.
Men hur är det om livet
inte blir som man har tänkt?
Kan man vara lycklig
oavsett vad som händer?
För nästan 2 000 år sen så sa Jesus-
-att man blir lycklig om man
tar hand om sin andlighet.
Lyckliga är de som längtar
efter att fylla sitt andliga behov.
Lyckliga är de ödmjuka.
Lyckliga är de barmhärtiga.
Lyckliga är de med ett rent hjärta.
Lyckliga är de som skapar frid.
Det Jesus sa är
fortfarande väldigt användbart.
Men på vilket sätt?
Kom till Jehovas vittnens
sammankomst 2026, ”Evig lycka”.
Där kommer det att vara tal baserade
på Bibeln, intervjuer och videor-
-som visar hur det Jesus sa hjälper
människor idag att bli lyckliga.
Den här sammankomsten hålls över
hela världen, och det är fri entré.
På jw.org kan du se
var den ska hållas nära dig.
Välkommen dit!
Vi hoppas att ni har möjlighet att
bjuda in så många som möjligt-
-till den här sammankomsten.
Vi är också glada att
kunna presentera-
-det här årets sammankomstsång.
Den heter: ”Ett lyckligt liv”.
Ni kan ladda ner sången och
texten redan nu-
-i JW Library och på jw.org.
Öva gärna på att sjunga sången hemma
så att ni är beredda att ta i-
-och sjunga med inlevelse
på sammankomsten.
Om sången finns tillgänglig
på ditt språk-
-kommer den att sjungas som
avslutning på veckomötet-
-under veckan som börjar
den 20 april 2026.
Vår videohälsning den här månaden
kommer från ett land på en ö-
-som år efter år är den mest
besökta i Karibien-
-Dominikanska republiken.
Där kan du hitta Karibiens
högsta bergstopp-
-och högt värderad blå bärnsten.
Om du gör en vandring bland
bergen och vattenfallen här-
-kanske du får en glimt av djur som
knappt finns på några andra ställen.
Noshornsleguanen-
-Haitisnabelslidmusen-
-eller den demonstrativt
högljudda palmtrasten.
Människorna här är kända för att
vara varma och gästfria.
De gör det lätt att känna sig
som hemma.
När många ska träffas för att umgås
kanske det bjuds på sancocho-
-en mustig gryta som
de flesta tycker om.
Dominikanska republiken är också
hemlandet till merengue-
-en dans- och musikstil som blivit en
stor del av vardagen för folket här.
Den dominikanska flaggan är
den enda landsflagga-
-som inkluderar en bild av en bibel.
Den är uppslagen i Joh. 8:32
där det står:
”Sanningen ska göra er fria.”
Och i linje med de orden-
-har tusentals människor här 
lärt sig sanningarna i Bibeln-
-och blivit befriade från
nationalism och falska läror.
Predikoverksamheten kom igång
i april 1945-
-när missionärerna Lennart och
Virginia Johnson kom till landet.
De satte igång direkt och startade
bibelstudier redan första dagen.
Senare kom det fler missionärer-
-och många från distriktet började
vara med på mötena-
-som hölls i deras missionärshem.
Bara tre år senare fanns det
omkring 110 förkunnare-
-som predikade de goda nyheterna.
Den här tillväxten gick inte
obemärkt förbi.
Diktatorn Rafael Trujillo utsatte våra
bröder och systrar-
-för brutal förföljelse.
Och hans makt blev bara starkare av
att Vatikanen gav honom sitt stöd.
Alla kyrkorna på ön var tvungna att
sätta upp en skylt där det stod:
”Gud i himlen, Trujillo på jorden”.
Men våra vänner vägrade
att kompromissa.
Myndigheterna förbjöd vår verksamhet
1950 och igen 1957.
Under den här tiden visade bröderna
och systrarna otrolig uthållighet-
-och fortsatte att predika
på ett diskret sätt-
-och tryckte litteratur i hemlighet-
-som vi kan se i den här
iscensättningen.
Trots förbudet i
Dominikanska republiken-
-var det många som började
tjäna Jehova där.
Förbudet mot vittnena upphävdes 1960-
-och idag finns det mer än
38 000 förkunnare-
-som leder över 45 000
bibelkurser varje månad.
Mötena hålls på spanska,
men också på haitisk kreol-
-amerikanskt teckenspråk, engelska,
mandarin och ryska.
Omgiven av berg och ungefär 15 mil
från huvudstaden-
-ligger en liten stad
som heter Constanza.
Vi avslutar vår videohälsning-
-med ett besök i
Los Laureles-församlingen.
Där finns det 134 förkunnare,
och 36 av dem är reguljära pionjärer.
De här bröderna och systrarna
leder i snitt-
-mer än 170 bibelkurser varje månad.
Det är fantastiskt att
gå i tjänsten här.
Inte bara på grund av
de vackra vyerna-
-utan för att det finns många
uppriktiga människor-
-som gärna vill lära sig mer om Jehova.
Era bröder och systrar i Los
Laureles-församlingen i Constanza-
-sänder er sin kärlek och
varma hälsningar.
Det här är JW Broadcasting
från Jehovas vittnens huvudkontor.


-