JW subtitle extractor

Joel Kelly: På egen hand (159:e gileadavslutningen)

Video Other languages Share text Share link Show times

Hiskia – en av få bra
kungar som Guds folk hade.
Jehova älskade verkligen Hiskia
och hjälpte honom på mirakulösa sätt.
Men en gång lät Jehova
honom klara sig på egen hand.
Vi ska se vad som ledde fram
till det i 2 Krönikeboken, kapitel 32.
2 Krön. 32:24.
I början där kommer det fram
att Hiskia var väldigt sjuk-
-och vände sig till Jehova.
Men tänk på vad som står sen i versen:
”Jehova … svarade honom
och gav honom ett tecken.”
Ett tecken.
Skuggan som rörde sig bakåt-
-som var ett underverk som kan ha påverkat
förhållandet mellan solen och jorden.
Och om solen rörde sig
bakåt ovanför Jerusalem-
-kan den ha rört sig bakåt överallt,
även på platser där man tillbad solen-
-platser som Babylon,
vilket för oss över till vers 31:
”Men när Babylons furstar
skickade sändebud till honom”-
-”för att höra sig för om det
tecken som hade inträffat i landet …”
Vi kan stanna till lite där
och försöka måla upp scenen.
De här soldyrkande babylonierna
kommer för att ge Hiskia en gåva-
-för att visa honom respekt
och för att lyssna på honom.
Hur skulle han hantera det?
Jehova var nyfiken. Och se vad
Jehova gjorde i fortsättningen av vers 31:
”Den sanne Guden …
lät honom klara sig på egen hand”-
-”för att det skulle visa sig
vad som fanns i hans hjärta.”
”Klara sig på egen hand.”
Hur ska vi förstå det?
Det var självklart inte så att Jehova
övergav Hiskia eller glömde bort honom-
-utan det var kanske mer
som att han tog ett steg tillbaka-
-för att bara observera vad Hiskia
skulle göra, utan att lägga sig i.
Jehova skickade till exempel inte Jesaja-
-för att instruera honom
vad han skulle säga till babylonierna.
Och det här gjorde att det blev
tydligt vad som fanns i Hiskias hjärta.
För dumt nog visade han upp allt han hade.
Så det verkar som
att han gradvis hade blivit stolt-
-och ville ha mer uppmärksamhet.
Han kanske till och med
såg sig själv som förmer.
När tror du Jehova kunde se
de första stolta tendenserna i Hiskia?
Kan det vara så att alla de rikedomar och
den ära han fick steg honom åt huvudet?
Eller kan det ha varit när Jehova
mirakulöst botade honom från hans sjukdom?
Eller kan det ha varit
när Jehova skickade en ängel-
-för att döda 185 000 assyrier på en natt-
-och när nationerna omkring
därefter visade honom stor respekt?
Vi vet inte när stoltheten började,
men vi vet vilka konsekvenser det fick.
Profeten Jesaja kom och berättade
för honom att allt han hade visat upp-
-skulle föras bort till Babylon.
Det var skarpa ord från Jesaja.
Hur skulle Hiskia reagera?
Hur skulle du reagerat?
Vi tar och läser vers 26:
”Men trots sitt högmodiga
hjärta ödmjukade Hiskia sig.”
Så här ser vi att han tog det viktiga
steget att rätta till det som var fel.
Situationen utvecklade sig
på ett sånt sätt-
-att han tvingades inse
att han hade blivit stolt.
Och då tog han itu med det.
Han förstod poängen.
Men tajmningen för den här
stoltheten är intressant.
För den kom fram kort efter att
Jehova hade besegrat assyrierna-
-och kort efter att Jehova
hade botat honom mirakulöst.
Här kommer en viktig
lärdom för dig och mig.
Det är vid just såna tillfällen
när det går bra för oss-
-eller vi åstadkommit nåt stort-
-som Jehova kanske låter oss
klara oss på egen hand-
-för att se vad som finns i vårt hjärta.
Så när var det senast
du åstadkom nånting stort?
Den här dagen ligger nära till hands.
Idag utexamineras du från Gilead.
Och andra kommer att
kunna se hur Gilead påverkat dig.
Vännerna omkring dig kommer att
ge dig uppmärksamhet och beröm.
Och när du undervisar kommer de tänka:
”Ja, det märks att han gått Gilead.”
Till en början kommer du förmodligen
inte att tycka om all uppmärksamhet-
-med tanke på den
andlighetsnivå du har nu.
Men skulle det kunna bli så
att allteftersom tiden går-
-så får du gradvis upp smaken för det?
Det börjar kännas bra att få beröm.
Och du kanske till och med
börjar mysa lite i strålkastarljuset-
-och njuter av att få all
den här uppmärksamheten.
Och kanske så börjar du tänka:
”Alltså, allt det här kommer såklart
från Jehova. Han har övat mig.”
”Men det är ju lite intressant att
det är mig Jehova valde att öva.”
”Och eftersom han har övat mig”-
-”ja, då borde det ju
vara jag som får nästa uppgift.”
Om den här typen
av tankar skulle dyka upp-
-så är det hög tid att fråga dig själv:
”Lät Jehova mig precis
klara mig på egen hand?”
Och om du skulle upptäcka
stolta tendenser, hur får du bort dem?
Jo, genom att göra det som
Hiskia borde ha gjort från första början-
-som vi ser i vers 25. Alltså,
vad var det han inte gjorde?
”Ändå visade Hiskia ingen tacksamhet
för den godhet som visats honom”-
-”för hans hjärta hade blivit högmodigt.”
Han borde hela tiden ha tackat Jehova-
-och tänkt på att alla de här
välsignelserna kom från Jehova.
Ja, den här versen lär oss att stolthet
är kopplat till en brist på tacksamhet.
Och i så fall gäller också det motsatta:
att tacksamhet bidrar till ödmjukhet.
Den här versen lär oss att vi inte ska
fokusera på allt bra som vi själva gjort-
-utan på allt bra som
andra har gjort för oss.
Vad har andra gjort för er
de senaste fem månaderna?
Till exempel så vet ni ju
att beteliterna på er hemmaplan-
-har behövt arbeta hårt på sistone för att
täcka upp för er medan ni är på Gilead.
Annars hade ni ju inte kunnat vara här.
Och beteliterna här
har arbetat hårt på olika sätt-
-för att ni ska kunna fokusera
helt och fullt på er utbildning.
Och tänk på hjälpen
ni har fått i klassrummet.
Ni har fått hjälp
att se kopplingar i Bibeln-
-som ni kanske inte hade sett annars.
Och allt det här, allt det här,
är tack vare den andliga mat-
-som vi får från den trogne
och förståndige tjänaren-
-och som är av högsta kvalitet.
Och tjänaren hade inte kunnat ge oss den-
-om det inte var för att
Jehova hade gett oss Bibeln-
-och använt sin heliga ande
för att hjälpa oss att förstå den.
Det är den här typen av
tacksamhetstänkande som är räddningen.
Tacksamhet skyddar er.
Det skyddar er från stolthet.
Den här viktiga episoden i Hiskias liv
skrevs faktiskt ner hela tre gånger-
-av tre olika bibelskribenter.
Men är det det första du kommer
att tänka på när du tänker på Hiskia?
Förmodligen inte.
Och det är för att Jehova
gjorde så att bibelskribenterna-
-fokuserade på hans bra sidor-
-de sidor som vi kommer ihåg:
hans tro och mod.
Och i slutändan,
hur kom Jehova ihåg Hiskia?
Vi kan se det i 2 Krönikeboken,
kapitel 29 och vers 2.
2 Krön. 29:2.
Så vilket betyg fick Hiskia av Jehova?
I vers 2 står det: ”Han gjorde
det som var rätt i Jehovas ögon”-
-”precis som hans
förfader David hade gjort.”
Det blir inte mycket bättre än så.
Det är det högsta betyg Jehova kan
ge en mänsklig kung: att liknas vid David.
Det visar hur mycket
Jehova älskade Hiskia.
Visst, han lät honom klara sig
på egen hand under en viss tid.
Men han övergav honom aldrig,
och han kom ihåg hans bra sidor.
Och det här är vad det hela handlar om:
Vad kommer Jehova att se i dig?
Ja, vi är säkra på att så länge
du arbetar på att vara tacksam-
-och tackar Jehova varje dag
för allt som han ger dig-
-alltså du har det här
tacksamhetstänkandet-
-som gör att du fortsätter vara ödmjuk-
-då kommer Jehova
att känna sig glad över det han ser-
-när han låter dig
klara dig på egen hand.