JW subtitle extractor

Det är 2 500 delegater som kommer-
-och vi vill
verkligen ge dem vårt bästa.
Det vi vill är att de ska
känna hur mycket vi älskar dem.
Vi ville att de skulle få
uppleva nåt de aldrig skulle glömma.
Och då tänkte vi att det behövdes
nåt mer än att bara bjuda på lite mat.
Jag är helt tagen,
jag vet inte vad jag ska säga.
Först så behövde vi ju komma på
och planera all underhållning.
Så jag stängde in mig
i två dagar och bara grät och bad.
Men nåt som har hjälpt
oss är att tänka på att-
-Jehova vägleder oss
genom sin organisation.
Att visa gästfrihet innebar så mycket
mer än vad vi tänkte från början.
Vi har en äkta hästvagn från 1892.
Vi har riktiga cowboys.
Vi har hästtränare, vi har
lassokastning, vi har Texas longhorn.
Vi gör buttermilkbiscuits i
grytor över öppen eld-
-precis som nybyggarna.
Vi har fyra olika
grupper som uppträder.
Och det är väl en
80–90 vänner i varje grupp.
Och under fyra dagar
uppträder de på tre olika platser.
Kvällsprogrammet går till så
att delegaterna får lite mat-
-och sen är det underhållning
med musik, intervjuer och videor.
Nu finns tjänst på fältet
med på programmet-
-och så har det inte alltid varit.
Det är så tydligt att
det här kommer från Jehova-
-och att han har gett den
trogne tjänaren de här anvisningarna.
De har ungefär samma
utmaningar som vi har i tjänsten.
Men de bara fortsätter och kämpar på.
När de berättade om det
blev jag så uppmuntrad-
-och det motiverade mig
och gav mig ny energi i tjänsten.
Vi behövde frivilliga-
-som kunde välkomna
delegater som kom med buss.
Först fattade jag inte varför
det var så många utanför bussen.
Men sen förstod jag att de
var där för att välkomna oss.
Och då blev jag så rörd.
När vi fick reda på att
delegaterna skulle komma-
-förstod vi att det
skulle bli nåt alldeles extra.
Vi hade över 3 600 volontärer, men det
var säkert över 5 000 som hjälpte till.
Jag tror att vi kontaktade
över 200 församlingar-
-för att höra om de vill hjälpa till.
Vi är från Cheyenne i Wyoming.
Det ligger ungefär 130 mil härifrån.
Så vi började göra ordning
vagnarna för 2–3 veckor sen.
Och sen tog det några
dagar för oss att ta oss hit.
Jag behövde be om ledigt från jobbet-
-för att kunna vara här en vecka.
Jag bad mycket till Jehova om det.
Jag vet att han
svarade på mina böner-
-för jag fick ledigt
så jag kunde komma hit.
Jag är så glad, och man är så
full av känslor nu. Och jag tänker att-
-det är precis så här det kommer att
kännas i den nya världen varje dag.
Jag fick i uppgift att rita och måla
motiv som är typiska för Washington-
-och sen användes
de motiven till olika kort.
Jag är så glad, för jag fick göra
loggan till påsarna till delegaterna.
Vi ska sjunga för delegaterna.
Jag vill sjunga för dem-
-för jag vill att Jehova ska
bli glad och delegaterna också.
Sången på flygplatsen ...
Det var så rörande att
de väntade-
-fastän vi inte
kom förrän tio på kvällen.
Jag tror de kommer att bli
glada för vårt välkomnande-
-och allt vi har förberett för dem-
De får nånting som de kan ta
med sig hem och ha som ett minne.
Den här delen, överst här,
de stora bokstäverna JW-
-de var från
tidskriften The Messenger-
-som var från en internationell
sammankomst i Columbus i Ohio 1931.
Som ni märker vill alla
bröder och systrar vara med.
Alla vill vara med och bidra,
alla vill göra nåt.
Ja, alla vill ju hjälpa till
med det som de kan göra.
Välkommen till Seattle!
Bara att få se den,
att den användes-
-och att delegaterna
tyckte om den. Det var härligt!
Ja, man var ju
lite trött efter flygresan.
Men sen när man ser alla
glada vänner och banderoller-
-och små presenter så bara, men hjälp!
–Man känner sig älskad, eller hur?
–Ja, det gjorde man.
Vi vet inte vad de kommer ifrån,
vi vet inte vad de heter.
Men de ler och de vinkar.
Ja, när man ser den kärleken,
det är nästan så man börjar gråta.
Vi vill att de ska veta
att de har vänner här-
-som vill hjälpa dem
och som älskar dem-
-och som gör allt för att de ska trivas
under hela tiden som de är här.
Vi vill att de ska känna att de har
blivit riktigt väl omhändertagna.
Det här visar verkligen att
Jehova ligger bakom.
Och det visar vilken kärlek vi har.
Det blir så tydligt när man ser alla
glada ansikten och entusiasmen-
-och allt engagemang
från vännerna.
Det är för att ära Jehova-
-men också för att välkomna
delegaterna från hela världen.
Jag hoppas att nån om
några tusen år säger:
”Jag kommer ihåg dig! Du
var på cowboy-grejen i Texas!”
Det skulle vara underbart.
Många tror att cowboys inte gråter-
- men tro mig,
det gör vi såna här gånger.
Jag är överlycklig att
jag fått vara med om detta.
De kom för att höra oss sjunga
och de tittade på oss-
-och så får de
vår sång som minne.
Vi vill att alla
vännerna ska vara glada!

Kärlek och glädje på internationella sammankomster