00:00:13
Jag är inte uppvuxen i sanningen,
och när jag blev ett vittne-00:00:16
00:00:16
-mötte jag starkt motstånd från min familj
och från dem i min tidigare religion.00:00:21
00:00:21
Ibland behandlade de mig riktigt illa.00:00:24
00:00:24
Och det gjorde mig nervös
när jag tänkte på tjänsten.00:00:27
00:00:28
Ända sen jag var liten
har jag fått jobba på fälten.00:00:31
00:00:31
Och jag blev ledsen när jag såg
de andra barnen gå till skolan.00:00:35
00:00:35
Jag brukade säga:
”Jag vill också lära mig att läsa.”00:00:38
00:00:39
Men jag fick aldrig den
möjligheten när jag var liten.00:00:42
00:00:42
Och jag minns att det här gjorde mig
så nervös när jag skulle ut i tjänsten.00:00:46
00:00:46
Jag tänkte: ”Kommer de att lyssna på mig?”00:00:49
00:00:49
”Kommer de ens öppna dörren?”00:00:52
00:00:54
Jag växte upp i sanningen, men sen
jag var liten har jag varit väldigt blyg.00:00:59
00:00:59
Det gjorde att jag hade svårt att uttrycka
vad jag tyckte och tänkte om saker.00:01:04
00:01:04
Och ibland när jag försökte göra det
så råkade jag säga nåt helt annat.00:01:10
00:01:10
Och sen under pandemin-00:01:13
00:01:13
-blev det här ännu tuffare,
för då utvecklade jag svår ångest.00:01:19
00:01:20
När jag går i tjänsten med andra bröder
kan jag få så dåligt självförtroende-00:01:24
00:01:24
-så jag kan säga till min tjänstekompis:00:01:27
00:01:27
”Du kan väl prata idag,
så står jag bredvid bara.”00:01:30
00:01:31
Sen jag fick mer ångest så har jag
börjat övertänka det jag säger till andra.00:01:37
00:01:37
Jag är så rädd att jag
ska säga nåt som är fel-00:01:40
00:01:40
-eller att de inte kommer
tycka om det jag säger.00:01:43
00:01:43
Och på grund av allt det här så
har tjänsten blivit mycket svårare.00:01:48
00:01:48
Jag kommer ihåg en kvinna
jag träffade i tjänsten.00:01:51
00:01:51
Hon frågade mig: ”Hur ska du
kunna predika om du inte ens kan läsa?”00:01:56
00:01:56
Det gjorde mig så nedslagen.00:01:59
00:02:01
Bönen har hjälpt mig jättemycket.00:02:03
00:02:03
När jag gick i tjänsten och kände
att oron och rädslan smög sig på-00:02:08
00:02:08
-så bad jag en kort bön.00:02:09
00:02:09
Och direkt kändes det bättre,
och min oro minskade.00:02:13
00:02:13
Jag kunde också känna
att Jehova höll mig i handen-00:02:16
00:02:16
-och att han hjälpte mig
att fortsätta vittna.00:02:19
00:02:20
Även om jag inte kunde läsa
så sa jag till mig själv:00:02:23
00:02:23
”Jag ska inte vara rädd, för jag vet
att Jehova håller mig i handen.”00:02:27
00:02:27
Så fort jag kände mig nervös
bad jag till Jehova.00:02:31
00:02:32
Jag har fått hjälp från en erfaren
syster jag brukade gå i tjänsten med.00:02:37
00:02:37
Hon påminde mig om att det är Jehova
som gör oss kvalificerade för en uppgift-00:02:42
00:02:42
-inte våra egna förmågor.00:02:45
00:02:45
Andra bröder och systrar jag samarbetat
med har också hjälpt mig mycket.00:02:50
00:02:50
När de berättar om det
de har varit med om i tjänsten-00:02:52
00:02:53
-och hur Jehova har gett dem mod
så blir jag så peppad.00:02:56
00:02:57
För om de kan klara det med Jehovas hjälp
så kommer jag också göra det.00:03:02
00:03:06
Ibland kommer jag på mig själv
när jag går i tjänsten-00:03:08
00:03:08
-med att förlita mig för mycket
på mina egna tankar.00:03:12
00:03:12
Men när Jesus däremot vittnade
för andra använde han skrifterna.00:03:16
00:03:16
Hans exempel har hjälpt mig
att använda Bibeln mer-00:03:19
00:03:19
-och inte prata för mycket själv.00:03:21
00:03:22
När jag går i tjänsten
försöker jag hålla det enkelt.00:03:26
00:03:26
Jag kanske säger:
”Åh, du sopar och gör fint.”00:03:29
00:03:29
Eller: ”Vilken vacker trädgård!”00:03:32
00:03:32
”Jag bara älskar
de där rosa blommorna.”00:03:35
00:03:35
Sen kanske jag säger:
”När man lär sig mer om Bibeln”-00:03:37
00:03:38
-”kan man också få veta mer
om allt det vackra Gud har skapat.”00:03:42
00:03:42
Jag blir så otroligt uppmuntrad
av att tänka på det Jesus sa-00:03:45
00:03:45
-att han skulle vara med oss.00:03:47
00:03:47
Och de här orden ger mig
sån trygghet när jag är i tjänsten.00:03:51
00:03:51
För då inser jag att jag är inte ensam,
jag har ju Jesus med mig.00:03:55
00:03:56
Jag vill att de som inte kan läsa
ska inse att de också kan lära sig saker.00:04:01
00:04:01
För nu har vi så mycket vi kan lyssna på.00:04:04
00:04:04
Och det är underbart att
lyssna på undervisning från Jehova.00:04:07
00:04:07
Så ge inte upp.00:04:10
00:04:10
Även om jag inte kunde läsa
så fick jag reda på Jehovas namn.00:04:14
00:04:14
Och genom hans organisation
så kunde jag lära mig att läsa.00:04:19
00:04:19
Jag är så stolt över att jag har
lärt känna Jehova och hans namn-00:04:23
00:04:23
-som jag inte visste nåt om förut.
Och hans namn är så vackert.00:04:28
00:04:29
Jehova har övertygat mig om att
innebörden i hans namn verkligen stämmer-00:04:34
00:04:34
-att han får oss att bli
det vi behöver bli.00:04:37
00:04:37
Och det är därför nån
som jag, som är så blyg-00:04:39
00:04:40
-nu kan vara modig
när jag går i tjänsten.00:04:42
00:04:42
Jag är så tacksam över att jag
får vara en del av Jehovas folk idag.00:04:46
00:04:46
Jag har lärt mig massor
om Jehova och om Bibeln-00:04:49
00:04:49
-som jag kan dela med mig av till andra.00:04:52
00:04:52
Och det gör mig verkligen lycklig.00:04:54
00:04:55
Nu längtar jag efter
att gå ut i tjänsten-00:04:58
00:04:58
-eftersom jag vet att
Jehova kommer hjälpa mig.00:05:01
00:05:01
För det är ju han som har
gjort det möjligt för mig-00:05:04
00:05:04
-att kunna hjälpa andra
att lära känna honom.00:05:07
Älska tjänsten – hantera känslor av osäkerhet
-
Älska tjänsten – hantera känslor av osäkerhet
Jag är inte uppvuxen i sanningen,
och när jag blev ett vittne-
-mötte jag starkt motstånd från min familj
och från dem i min tidigare religion.
Ibland behandlade de mig riktigt illa.
Och det gjorde mig nervös
när jag tänkte på tjänsten.
Ända sen jag var liten
har jag fått jobba på fälten.
Och jag blev ledsen när jag såg
de andra barnen gå till skolan.
Jag brukade säga:
”Jag vill också lära mig att läsa.”
Men jag fick aldrig den
möjligheten när jag var liten.
Och jag minns att det här gjorde mig
så nervös när jag skulle ut i tjänsten.
Jag tänkte: ”Kommer de att lyssna på mig?”
”Kommer de ens öppna dörren?”
Jag växte upp i sanningen, men sen
jag var liten har jag varit väldigt blyg.
Det gjorde att jag hade svårt att uttrycka
vad jag tyckte och tänkte om saker.
Och ibland när jag försökte göra det
så råkade jag säga nåt helt annat.
Och sen under pandemin-
-blev det här ännu tuffare,
för då utvecklade jag svår ångest.
När jag går i tjänsten med andra bröder
kan jag få så dåligt självförtroende-
-så jag kan säga till min tjänstekompis:
”Du kan väl prata idag,
så står jag bredvid bara.”
Sen jag fick mer ångest så har jag
börjat övertänka det jag säger till andra.
Jag är så rädd att jag
ska säga nåt som är fel-
-eller att de inte kommer
tycka om det jag säger.
Och på grund av allt det här så
har tjänsten blivit mycket svårare.
Jag kommer ihåg en kvinna
jag träffade i tjänsten.
Hon frågade mig: ”Hur ska du
kunna predika om du inte ens kan läsa?”
Det gjorde mig så nedslagen.
Bönen har hjälpt mig jättemycket.
När jag gick i tjänsten och kände
att oron och rädslan smög sig på-
-så bad jag en kort bön.
Och direkt kändes det bättre,
och min oro minskade.
Jag kunde också känna
att Jehova höll mig i handen-
-och att han hjälpte mig
att fortsätta vittna.
Även om jag inte kunde läsa
så sa jag till mig själv:
”Jag ska inte vara rädd, för jag vet
att Jehova håller mig i handen.”
Så fort jag kände mig nervös
bad jag till Jehova.
Jag har fått hjälp från en erfaren
syster jag brukade gå i tjänsten med.
Hon påminde mig om att det är Jehova
som gör oss kvalificerade för en uppgift-
-inte våra egna förmågor.
Andra bröder och systrar jag samarbetat
med har också hjälpt mig mycket.
När de berättar om det
de har varit med om i tjänsten-
-och hur Jehova har gett dem mod
så blir jag så peppad.
För om de kan klara det med Jehovas hjälp
så kommer jag också göra det.
Ibland kommer jag på mig själv
när jag går i tjänsten-
-med att förlita mig för mycket
på mina egna tankar.
Men när Jesus däremot vittnade
för andra använde han skrifterna.
Hans exempel har hjälpt mig
att använda Bibeln mer-
-och inte prata för mycket själv.
När jag går i tjänsten
försöker jag hålla det enkelt.
Jag kanske säger:
”Åh, du sopar och gör fint.”
Eller: ”Vilken vacker trädgård!”
”Jag bara älskar
de där rosa blommorna.”
Sen kanske jag säger:
”När man lär sig mer om Bibeln”-
-”kan man också få veta mer
om allt det vackra Gud har skapat.”
Jag blir så otroligt uppmuntrad
av att tänka på det Jesus sa-
-att han skulle vara med oss.
Och de här orden ger mig
sån trygghet när jag är i tjänsten.
För då inser jag att jag är inte ensam,
jag har ju Jesus med mig.
Jag vill att de som inte kan läsa
ska inse att de också kan lära sig saker.
För nu har vi så mycket vi kan lyssna på.
Och det är underbart att
lyssna på undervisning från Jehova.
Så ge inte upp.
Även om jag inte kunde läsa
så fick jag reda på Jehovas namn.
Och genom hans organisation
så kunde jag lära mig att läsa.
Jag är så stolt över att jag har
lärt känna Jehova och hans namn-
-som jag inte visste nåt om förut.
Och hans namn är så vackert.
Jehova har övertygat mig om att
innebörden i hans namn verkligen stämmer-
-att han får oss att bli
det vi behöver bli.
Och det är därför nån
som jag, som är så blyg-
-nu kan vara modig
när jag går i tjänsten.
Jag är så tacksam över att jag
får vara en del av Jehovas folk idag.
Jag har lärt mig massor
om Jehova och om Bibeln-
-som jag kan dela med mig av till andra.
Och det gör mig verkligen lycklig.
Nu längtar jag efter
att gå ut i tjänsten-
-eftersom jag vet att
Jehova kommer hjälpa mig.
För det är ju han som har
gjort det möjligt för mig-
-att kunna hjälpa andra
att lära känna honom.
-